Framför ögonen på en Tess

Jag är ju ingen strandmänniska. Och blir lite tokig av att inte göra något. För att stilla detta gav vi oss ut och paddlade två timmar i förmiddags. I fantastisk miljö. Vid Korrö. Det är ju lite som att tapetsera ihop. Att paddla. När ingen av oss egentligen behärskar det. Det är liksom som gjort för ett mindre uppror. Jag kan meddela att det denna gången faktiskt stannade vid mindre. Typ. När vi ändå var inne på en semester i närmiljön tog vi svängen förbi gården som gör egen glass. Det måste ju vara livsfarligt för hälsan. Vi testsmakade var sin smak och köpte hem fyra.  Som ni ser har alla samma färg. Trots att det inte är samma sort. Fundera på det när ni äter köpeglass. Kemikalier kan man vara utan! Ta en tur förbi Björketorps gård om ni har möjlighet. Har för mig att öppettiderna för kulglassen var 13-18 och självbetjäningen för storpaket 8-20. Godare blir det banne mig inte. (om jag saknar att resa? Så ini bänken. Någon som har lust ...

Nu har min jobbmail gått ini semester-mode. Då har jag ingen större anledning att kolla mobilen. Precis hela tiden. För trots allt kommer det inte så mycket privata meddelande.  Jag försöker därför bli mindre beroende. För det är precis det jag är. Mobilberoende. Och jag erkänner det. Det är liksom bara fjantigt att försöka låtsas som något annat. Om man inte är beroende av sin mobil kommer man tycka detta inlägget är ytterst korkat.  Och det är ok att tycka. Jag känner mig iaf väldigt nöjd med gårdagen. Som var första dagen i mitt projekt, Jag klippte gräset i en timme utan mobil.  Jag lekte med barnen ute i en timme utan mobil. Jag var på simskola med barnen och klämde in fika och bad efteråt. Två timmar utan mobil. Jag tränade cobrafit en timme. Utan mobil. Fem timmar!  Ja jag sa ju att det skulle verka fjantigt. Kan människan inte leva utan mobilen? Svaret är nej på den frågan. Men jag försöker bli lite bättre. Lite me...

Här. Vid vägen ände. Hittade vi det till slut.  Österlenvin. Stället som levererade årets happening tillsammans med Systern och hennes man. Förra året tog vi champagneprovning på Österlen. Denna gången vinprovning. För jo. Det odlas vin på Österlen. Allt finns där. Jag säger ju det. Vi fick en guidad tur i vinodlingen. Under strålande sol. Vackert så det förslår. Det bjöds på vitt, rose och rött vin. Tillsammans med tre olika närproducerade ostar. Nomnom.  Vi hade alla olika favoriter. Både när det gäller ostar och viner.  Jag höll hårt på rosevinet och den hårda getosten. Vinet var själva upplevelsen. Osten gav det lilla extra. Men miljön. Den satte verkligen pricken över i:et.  Så otroligt vackert ställe! Ett ställe värt att prova. Att systern sen bjöds på de godaste rökta räkor jag ätit.  Det var nog ändå det bästa.

Varje sommar sätter Ystads sommarteater upp en föreställning i Öja utanför Ystad. Varje år är vi där för att beskåda och imponeras av den. Så även i år. Och i år var det Alice i i underlandet som visades. Inget vi egentligen har så bra koll på men efter att ha visat den femtioelva gånger hemma i veckan så kan vi den. Vad gör man inte för att förbereda halvportionerna? Vad vi tyckte? Den var fantastisk!  Mycket humor. Båda för hel- och halvpotioner.  Mycket färg. Mycket rörelse. Mycket sång. Mycket liv. Jag lovar.  Du går därifrån med ett leende. Oavsett hur gammal eller ung du är Bäst på föreställningen var givetvis Hattmakaren. Möjligen är vi något partiska. Men bara lite.

Idag har varit den årliga utflykten till High Chaparall. Då är inte mamman med. För då får nämligen inte halvportionerna köpa några pistoler.  Vad gör man då på en "familjeledig" dag? Jo. Man går morgonpromenad med en trevlig tjej. Man åker och tränar med två trevliga tjejer. Man storhandlar. Man åker och äter lunch och shoppar med en trevlig tjej. Man dricker ett glas vin med tre trevliga tjejer. Och den där träningen.  Cobrafit. C obra HIT Endurance.  För att vara mer exakt. Beskrivningen var "Vi kör lite fler repetitioner i lite färre varv. Det är en genomkörare för hela kroppen." Ja. Det kan vi väl säga att det var.  Som ni ser på bilden hade jag en 6 kgs vikt. Jisses vad tungt 6 kg är efter ett tag. Och vilken träningsvärk jag kommer att få. Hua.  Om jag ska göra det igen? Jo men det tror jag nog. Tänk att ingen av de tjejer jag träffade idag kände jag för tre år sedan.  Härligt att man kan träffa nya vänner...

Jag är deppad. Varför? Jag vet inte. Det är liksom allt på något vis. Det finns inget flyt. Det finns inget extra bra. Det finns inget skimmer. Jag vill ligga i soffan. Under en fil. och äta mängder med choklad. Helst marabou filled cocos. Men den vägrar jag köpa. För jag kan inte sluta äta. Det hindra mig iofs inte från att gå bärsärkargång i skåpen i jakt på vad som helst som är sött. Varför? För att jag är deppad.  Och jag kan inte reda ut varför jag är det. Jag är liksom ledsen. Jag tycker inte om det. Jag trivs inte med mig själv. Men kan inte göra något åt det. För jag vet inte var jag ska börja. Jag känner mig tråkig. Osocial. Ointressant. Det är inte ens kul att träna längre. Jag behöver flyt. Drömmar. Mål. Aktivitet. Glädje.  Tror jag behöver det nu.

Jag var ju skeptiskt. Men jag testade iaf.  En hel dag yoga på Blekinge Yogastudio. Jaja. Det kanske var lite att ta i. Jaja man ska inte börja med så mycket. Men jag tror det var bra. För annars hade jag fortfarande varit lika skeptisk. Nu fick jag lära mig en massa.  Göra svåra övningar.  Meditera. Även promenadmeditera. Hur svårt är inte det på en skala? Om jag höll på att bli galen? Ja ibland. Om det var svårt? Ja ibland. Om det var lugnt och avkopplande? Ja ibland. Om det var några fanatiker där? Ja. Men faktiskt vanliga människor med. Om jag tänker testa igen? Ja. Faktiskt. Det finns någon morgonyoga som jag tänkte köra i höst. Så får vi se om det ger något resultat. Om jag kunde sova på kvällen? Inte en chans. Antagligen hade jag redan somnat hundra gånger under meditationen. Att sitta och sova är tydligen inget problem. Något ska man ju vara bra på.

Även om jag kommer från Österlen. Och har bott i Ystad i många år.  Så älskar jag att turista i stan. Och allt som finns runt om. Denna gången tog vi en tur med den gamla brandbilen i Ystad. Vilken grej! Ystad är en väldigt vacker stad.  Och inte nog med att du får se den. Du blir även guidad genom den. Och jag fick veta massor jag inte hade koll på sen tidigare.  Trots alla mina år där.  Och killarna. De älskade det. Och givetvis skulle de ha finfina plasthjälmar.  Saker man uppenbarligen inte kan leva utan. Förstår väl vem som helst. Men är ni i Ystad ska ni åka. Det är bra. Boka innan. Så slipper ni stå i kö och plötsligt behöva ta en senare tur. För det finns inte många platser. Billigt som tusan är det också. 50 pix för vuxna och en tjuga per halvportion. Och om du ändå är i Ystad. Då ska du gå på sommarteatern. För bättre än så blir det inte. Barnen har älskat det varje år. Och suttit blixtstilla. Och trol...

Jag och halvportionerna inledde vår semester med att åka till skåne några dagar.  Och lämnade den arbetande pappan ensam hemma.  Och vi. Vi hade fullt upp! För första gången besökte vi djurparken i Ystad. Vi tog med oss två veteraner inom området. Moster och Mormor. Och det var fullt ös. Hela dagen. Högvis med djur. I alla storlekar. Högvis med lekplatser. I alla storlekar. Eller lekplatser och lekplatser. Det fanns ju så klart en hel del. Annars är stora stenar utmärkt att hoppa från. In mot kamelerna. Som kom gående och nosade på oss. När vi slutade. Då såg vi den pyttelilla skylten framför. De verkar inte äta så stora barn som mina till frukost iaf. Alltid något. Jag hann med en joggingtur. Jag hade tänkt tre. Det blev en. Fascinerades av böljande fält. Mängder med barndomsminnen flashade förbi.  Båda bra och dåliga.  Jag letade hörlurar som kanske kunde vara något för mig när jag springer. Hittade inga. Det är ju så...