Fortsätt till huvudinnehåll

Om bloggen

Det här, det är jag.
Jag som döljer mig, eller för den delen, avslöjar mig här på denna bloggen.
Ja och jag heter då Tess. Eller nej, Jag heter Therese. Men det är uppenbarligen ett alldeles för långt namn. Egentligen heter jag dessutom Eva Therese Bertilsdotter. I förnamn. Det är märkligt på många sätt.

Jag jobbar som Projektledare, inte bara i företaget familjen Ericson AB utan även på ett ställe där jag faktiskt får lön. Jag driver en inredningsbutik, Bygatan5 interiör. Jag tränar inför ett gäng tävlingar som jag märkligt nog anmält mig till. Jag gillar upplevelser, förändring, energi.
Av detta kan du säkert räkna ut att jag är målinriktad, att jag reser en del, att jag är framåt, att jag vet vad jag vill, att jag tror på mig själv, att jag är stark.
Allt detta är sant. Just nu. Det har inte alltid varit så men livsresan har tagit mig hit.

Jag bor i "mellangården", i en by nordväst om Karlskrona. I ett stort trähus från mitten av 1800-talet. Där det finns ständiga projekt. Renoveringsprojekt, förändrningsprojekt, uppfostra-barn-projekt, livsprojekt.

Varför ska du läsa här?
För att jag skriver enkelt. Rakt. Och ärligt. Brutalt ärligt. Jag är inte perfekt på något sätt, och jag älskar att tillämpa ironi. Och livet blir banne mig så mycket roligare då!
Bloggen handlar om ett liv. Om mitt liv. Som säkert inte skiljer sig så mycket från andras liv. Ibland kanske du känner igen dig. Och ibland kanske du bara kan skratta och vara glad att du inte är jag. Eller att du önskar att du var jag.

Läs, skratta, njut! Av att det inte är du som råkar ut för allt. Eller för att du inte är ensam om att just råka ut för saker.

Och tack. Tack för att du läser. Från mitt hjärta.

Tess
tess@grevskapet.com
instagram: @tess_ericson

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bästa dagistipset!

Lilla O fick nappar med namn redan för ett år sedan när han började på dagis. Världens smartaste!! Det är nog med baciller på dagis ändå, har de namn på napparna minskar iaf risken att de har varandras nappar. Inte lätt för pedagogerna att hålla koll på vilken napp som är vems annars. Nu ska ju inte Lilla S börja dagis riktigt än, men det kändes lika bra att använda napp med namn nu med. Beställde ett gäng från sundanappar.se som hade snabb leverans! (jag har ju en tendens att beställa saker typ dagen efter jag behöver det. ) Och det visade sig vara lika bra det. För Lilla S är en mästare på att spotta ut nappen, ganska långt till och med. Så i högtalarna på Maxi hördes häromdagen: Upphitttat: Sixtens napp! Sedär, tur den var märkt. Annars hade vi nog kunnat köpa högvis med nappar till den ungen. Han såg ganska nöjd ut när den återfanns iaf. :) Lilla S gillar att sova med händerna över ögonen på dagen, och idag lyckades jag fånga honom på bild när han gör det. Så ...

Krama någon lite extra

Alla hjärtans dag. Ja men varför inte? Visst man kan fira alla dagar om året. Men det är väl knappast någon som mår dåligt av en dag då kärlek är i fokus lite extra? Det behöver inte betyda dyra presenter. Men det behöver betyda lite omtanke. På dagis bjöd barnen på egenbakade hjärtkringlor! (blir man inte sjuk nu, blir man aldrig det)  Så gulligt att jag nästan dog sötdöden.  Jag och Lilla O diskuterade vad alla hjärtans dag var. Jag: Det är alla hjärtans dag idag.  Lilla o: va ä dä? Jag: En dag då man ska krama alla man tycker om lite extra. Vem tycker du om som du vill krama? Lilla O: Mass! (=Max. Dagiskompisen) Jag: Någon mer? Lilla O: Märta! (annan dagiskompis) o Anette! (=dagisfröken) Jag: Ingen annan som du tycker om? Lilla O: JO! Mormor! O Farmor! O Göjan (=göran, farmors särbo)!  Jag: Ngn mer kanske? Lilla O: O Mosse (=Moster) O Moffa (=morfar) O Fasse Malin (=faster Malin)  Jag, avbryter uppräkningen: Men kanske någon...

En trött variant

Jag är löjligt trött. Trots att jag precis stoppat i mig hembakad chokladkaka. Kanske faktiskt ska gå och lägga mig tidigt för en gång skull. Men det har varit en bra helg. Vi har köpt äppelmust från Karlskrona Musteri , jordgubbar från Ramdala. En fin vän bjöd på uppdukat snacksbord och drinkar.  Fina vänner kom på middag. Träning hanns med. En massa faktiskt.  Kameran. Den verkar inte riktigt ha varit med. Men med lite ny ork så kanske. Och just det. Mina nya löparskor har kommit.  De väger inte ett dugg. Ska bli spännande som tusan att testa. Nu. Sängen.