torsdag 12 januari 2017

Det där med att tycka lite synd om

Jag har ont i halsen.
Det kan ju omöjligt vara rättvist. 

söndag 8 januari 2017

Det där med att utvärdera förra året


2016 var året som inte riktigt förekom här på bloggen.
För bloggen somnade plötsligt in i februari. För att sedan smygvakna i december.
Båda helt utan förvarning. Och utan att jag egentligen har någon förklaring.
Mer än att det var mycket. Tokigt mycket.
Och det var kaos. Mer kaos än vanligt.
Mer kaos än vad det är nu. 
Som tur är.
Nåväl.

Målen jag hade för 2016 var mer en lista.

-Rörelseträning.
Jag skulle börja med mer rörelseträning. mer stretch. Mer balansträning.
Hahaha. 
Jag kan bocka av att jag gjort mer av det. 
Men det är mer för att jag gjorde löjligt lite tidigare.
Tror inte jag får godkänt.
Det var helt enkelt förbannat tråkigt. 
-Springa en halvmara och en mara. Förutsättningslöst.
Men det gjorde jag. Och det gick förbannat bra om jag får säga det själv.
Jag sprang Helsingborg maraton och kapade min maratontid med 14 minuter.
Jag sprang Köpenhamns halvmaraton och kapade min halvmaratontid med 7 minuter.
Det får ju liksom vara symmetri. 
Godkänt säger jag.

-Läsa mer.
Det höll jag. Framtill hösten.
Sen struntade jag tydligen blankt i det. 
Njae säger vi. Inte helt godkänt.

-Våga tro på mig själv.
Äh. Hur förbenat svårt kan det vara egentligen?
För att inte säga omöjligt.
Suck.

-höja människor.
Det. Det vill jag faktiskt säga att jag gjort. Och gör.
Det är viktigt. En viktig del av mitt liv.
Och något jag inte tänker sluta med.

-Skaffa en ny hobby.
Nej. 
Jag har inte gjort det.
Anledningen är kaos.
Men nu. Nu har jag en Raspberry pi. Som tomten kom med.
Som bara väntar. 
Så nu. Nu har jag snart en ny hobby att bemästra.
Fast jag gick i tennisskola. Det räknas. Nästan.

-Prata mer i telefon.
Jo. Det har jag faktiskt.
Fast även här beror det på att jag gjorde det löjligt lite tidigare.
Jag har blivit bättre. 
Och det är minsann ganska trevligt. 

-Se saker positivt.
Nja. Större delen av året får jag nog säga nej på det.
Men på slutet. Då kan jag möjligen ge mig godkänt.
Det har vänt. 
Men det var segt. 
Riktigt segt.

-skratta mer.
Nej. Inte godkänt.

-Kramas mer.
Jo det gjorde jag. 
Och det tänker jag fortsätta med.

-Slänga vågen.
Våghelvetet är kvar.
Vi pratar inte mer om det.

Det gick sådär kan vi väl säga.
Inte direkt fullpott.
Vissa spelar mindre roll. Men andra hade jag önskat att jag lyckats bättre med.

Så vad gjorde jag 2016:
 Åkte skidor i ett svinkallt Björnrike och i ett inte så svinkallt Åre. 
Reste till andra länder. Till Sydkorea, Kina, Hongkong, Cypern, Kroatien, Baltikum, Norge, Danmark, Tyskland.
Sprang två traillopp, ett marathon, ett halvmarathon.
Började med Swimrun och körde två tävlingar med en utmärkt partner. 
Jag har utmanat mig själva med att
Vara instruktör för ett helt gäng spinningpass. Och för ett färre gäng crossfitpass. 
Köra zipline, gå i tennisskola, tälta, åka helikopter, försöka slå volter i poolen,
åka alla karuseller på Liseberg, gå blomsterkurser.
Och jag sa upp mig. Och bytt jobb.
Det var banne mig långt utan för comfort zone. Och nog inget någon trodde skulle ske. 
Jag har umgåtts med fina människor.  Jag har fått många fina minnen. 

Planen för 2017. 
Den finslipas. 
Och den kommer. 

Det där med att ha åkt skidor igen

Vi har åkt skidor igen. I Björnrike. Igen.
Med samma gäng.
Men aningens varmare än förra årets minus 20.
Båda halvportionerna har gått i skidskola. Och lärt sig hur mycket som helst.
Lilla S är den som åker mest kontrollerat. Och därmed förvånar alla.
Han gör stoooora svängar och bromsar snyggt.
Storebror kör mer störtlopp med hockeystopp i liggande variant.
Men de hade roligt. Det var det viktigaste.
Vi vill att de ska fortsätta tycka skidor är roligt. 
Därför får de åka precis hur mycket eller lite de vill och pausa när de vill.
I år var vädret bättre och det blev mycket mycket åka.
Nyår firades också i snön. Enda kvällen utan underställ.
Fintrasorna åkte på och det lagades tre rätters. Som sig bör satte vi även i oss lite ostar.
Och spelade plump för att överhuvudtaget hålla oss vakna till 12.
Ni hör ju vilket ös!
Rena rave-partyt :)
Men vi såg fyrverkerierna från hotellet. 
Storslagna och vackra.
Jag gillar fyrverkerier när andra sköter det och det sköts bra.
Annars är jag en stark motståndare.
Vi skålade i bubbel. Gäspade. Spelade en runda plump till och gick och la oss.
Det bjuder vi på.

Humle och Dumle, dvs Lilla O och hans kompis M åkte en del själva i backen.
Då passade mammorna på att dricka varm choklad.
Och ragga tjocka vita män i backen.
Och ta kort.
Tada!

onsdag 28 december 2016

Det där med att ha gjort årets sista långpass

Tänk att ha vänner som vill springa långpass på annandag jul.
I kuperad natur. Upp och ner, upp och ner.
Som vill prata om allt och inget. 
Som gör det för att det är mysigt.
För att det är kul att hänga.
För att det är skönt att springa.
Och som skiter i hur snabbt det går.
Eller hur lång tid det tar.
Det är fint det. 

tisdag 27 december 2016

Det där med att ha firat den riktiga julen

Tro det eller ej. Men tomten hade minsann varit på besök under natten.
Klampat in med snöiga skor hade han gjort.
Ätit upp all gröt. Och lämnat en skattkarta.
Efter mycket letande utanför huset. För tydligen är tomtens ritnings-skills riktigt dåliga.
Så hittades morgonens julklapp i källaren.
Världens största mål. Med målvaktsduk. 
Så man kan träna skott.
Succe! Strålande tänkte föräldrarna.
Då blir det en lugn dag. 
Ha ha ha.
"När kommer tomten?"
"När kommer tomten?"
"När kommer tomten?"
"När kommer tomten?"
"När kommer tomten?"
"När kommer tomten?"
Kan vara det som ekade mellan väggarna. 
HELA dagen.
Och till slut kom han. 
Världens finaste killar som inte riktigt vet om de ska tro eller inte. 
De trodde väldigt mycket. 
Iaf just då.
Vi ger barnen vars en julklapp. För vi tycker det blir lite mycket annars.
Lilla S byggde ett fort av sina julklappar. 
Så tydligen löser andra det till dem.
Julklappar blev det. 
Många. Och glada blev de.
Och lekte gjorde de.
Medan vi andra åt. Åt. Åt. Och åt.
Årets favorit på julbordet?
Hembakade julbrödet ligger bra till.
Specialkorvarna med.
Champagnesillen också.
Och ostarna. 
Många ostar. Köpta i ostdelikatessbutiken.
Så otroligt goda. 

måndag 26 december 2016

Det där med att ha firat julfest

Tidigare i år bytte jag jobb.
Men ändå. Trots det. 
Så blev jag medbjuden på gamla jobbets julfest.
Där det blev tapas. Det blev julgodis.
Det blev glögg.
Det blev bubbel.
Det blev quiz.
Det blev julklappar.

Och det blev luciatåg.
Ja herregud vad dåliga vi var.
Men roligt var det.
Och skrattade gjorde vi.
En så fantastiskt rolig kväll.
och en så fantastisk trött dag dagen efter.
Men jag är tacksam.
Så väldigt tacksam över att ha dessa människor i mitt liv.
Och att fortfarande få vara en del i deras liv.

fredag 16 december 2016

Det där med julmarknad i det norska landet

Jag jobbar i det Norska landet ibland.
Närmare bestämt i Oslo.
För jag har liksom bytt jobb för ett tag sedan. 
Men det kan vi ta mer om sen.
I veckan var jag iaf där.
Bland lusekoftor och julpynt.
Det fanns en vacker liten stationär julmarknad på Karl-johan. 
stämningen var julig med karusell, isbana, glögghus.
Och lusekoftor.
För jo. Det säljer faktiskt det.
I mängder.
Och jag fnissade mig igenom marknaden. 
Tycker det är aningens komiskt. 
och nej. Jag köpte ingen. 
Nästa gång kanske.
Så jag passar in.
Men vackert var det. 
Oslo är väldigt vackert.