Fortsätt till huvudinnehåll

Det där med att fylla 40 om och om igen


I somras passerade jag 40.
Och fick en massa fina presenter. Av en massa fina människor.
Härliga upplevelser som varar hela året.
Märkligt egentligen att man måste fylla jämt för att det ska finnas tid att umgås ordentligt.
I helgen fick jag göra just det. Umgås ordentligt.
Av en fin vän fick jag en hemlig helg.
Den hemliga helgen tog oss till Lund.
Till #elefantenirummet med Batra. 
Så sjukt bra.
Jag skrattade konstant. Om än varierande högt. I en och en halv timme.
Här pratar vi bra magträning.
Och det bästa var nog ändå att hans fru avslutade showen.
Absolut klockrent.
I övrigt var det mat. Bubbel. Shopping. Prat. Mycket prat.
Och efter tips från systersonen. Det märkligaste.
Ett besök hos shotluckan. Och därmed shots.
De bjöd på en rejäl show när de gjorde shotsen.
Den var aningens bättre än själva drickandet av dem.


Jag kan tänka mig att fylla 40 varenda år framåt.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Första nyansen av Dublin, med barn

Det var i Dublin vi tog paus från vardagen.  Hela familjen faktiskt.  Och Dublin visade sig vara en helt fantastisk stad.  Långt över våra förväntningar. Vet inte riktigt vad vi hade väntat oss.  Kanske en grå industristad. Typ.  Solen sken och irländarna kan vara bland de trevligaste folken jag någonsin har träffat.  Jag läste innan att Dublin inte var en barnvänlig stad. Jag håller verkligen inte med.  Till er som funderar på att resa dit, gör det! Det är lagom långt iväg, lagom stort och alla är höga på Guinness och därmed superglada.
Förutom en bildkavalkad. Ska ni får några bra tips. 







Åker man med barn till en storstad är det ganska skönt att bo i lägenhet.  Vi bodde i en tvåa som låg väldigt centralt. Perfekt.
Och med utsikt över en biltvätt. Till Lilla O:s stora lycka. Vad finns det då att göra i Dublin för barn? Äta glass. Det finns massor med riktigt bra glasställen. Titta på broar. Lyftkranar. Bussar. Spårvagnar. Häst o vagn osv.  En uppsjö med mer eller mindre märkliga for…

Det där med att ha gjort en favorit i repris

Vi gjorde en favorit i repris. Och drog till Åre.  En repris från förra året. Då jag var där med världens bästa kollegor. Vi är inte kollegor längre. Faktiskt inte alls många av oss.  För att vara mer korrekt så är två det. Men det är fina människor. Fantastiskt fina. Och jag är väldigt glad. Och väldigt tacksam att de finns kvar i mitt liv. Och att de gillar att åka skidor. Vädret var helt ok. Det var en hel del sol.  En del snö. Dock bara på marken. Inte i luften. Men vad gör det. Det var tydligen en del is med. Så jag gjorde en liten vurpa. Så klart en väldigt elegant vurpa. Som resulterade i en skoterfärd, lite röntgen, en tumme som är gipsad. Inte helt enligt planen.  Men ändå.  Det kan vara så mycket värre. Och det där. Det kan man verkligen leva med. Sista dagen öppnades högzon. Och vi hann med några åk där med. Och en fantastisk utsikt. Tack Åre. För strålande dagar. Nästa år taggar vi Alperna.

Det där med att ha varit på baluns

Igår var det baluns.  Överraskningsmiddag för en nybliven 40 åring närmare bestämt. Så inatt inkasserades hela 3 timmar sömn.  Det blir man ett riktigt charmtroll på om ni undrar.  Eller mest troll faktiskt. Men det var värt det.
Och denna gången var det ingen gammal vän. Utan en ganska ny förmåga.
Tänk att få träffa nya människor. Som man kommer nära. I vuxen ålder.
Det är en ynnest.