Det där med att ha sprungit en bit

Jag har så trevliga vänner. Som kommer på så trevliga idéer.
Som att springa 60 km en lördag i Oktober.

Där vid starten.

Där tyckte ingen av oss att det var någon vidare idé om jag ska vara ärlig.

Men solen gick upp. Alla människor var trevliga. Glada. Pratiga. Inspirerande. Löpande.

Och det blev en fantastisk dag.

Vi tog oss från Älmeboda. Hela vägen till Nättraby.
Vi följde vägen där Krösnabanan en gång gått.

Och kände historiens vindar. Och svetten rinna.

Men fram kom vi. Medalj fick vi.

Och Kaffe. Inte minst fick vi kaffe.

Fantastiskt vad kroppen klarar av.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Dagens tvååring

Idag har båda barnen varit hemma med sin mamma. Då händer det spännande saker. Inte pga mamman för hennes fantasi är long gone. Men uppenbarligen behövs den inte heller. I hallen möttes jag av detta. Toadörren är låst. Och uppebarligen är jag på utsidan. På insidan en tvååring som inte planerade att borsta tänderna. (utan snarare mäta hur mycket toapapper det ryms på en rulle visade det sig sen. Smart drag att låsa dörren för att hinna göra hyssen..) Skulle lägga den sovande Lilla S i förmiddags. Men sängen var upptagen. På frågan "hur sjutton kom du dit??" var svaret: Hämma pallen (=hämtade badrumspallen) kättrade (=klättrade) och oppade (=hoppade) Lilla O hämtade alltså badrumspallen. Klättrade upp på vår säng. Och Hoppade till Lilla S spjälsäng. HOPPADE. Ja alla vet ju att spjälsängar är som gjorda för att den ska komma 15 kg flygande och landa i den. Förvisso tur att han landade i men en jädra tur den höll. Var skulle Lilla S annars sova? Och varför åker vi en

Läs mer

Det går bra nu...

Idag skulle O inte till dagis. "näÄä me dagis" (=nej jag ska inte gå till dagis). Jag: nähä, då får mamma och S gå själva. (O tittar på mamma som om hon var helt galen. Vilket man kan förstå...vet inte helt hur jag tänkte i det uttalandet) Som tur var ändrade O sig och ville gå. Men ville INTE ta på sig överdragsbyxorna. Bara stövlarna. Och självklart själv. Och självklart på fel fot (varför gör de alltid det?) Efter lite tjat så var jacka på, mössa på, och stövlarna. Vi kom överens om att byxorna fick åka i vagnen och vantarna med. Klockan är nu 8.55 och vi har 1 km till dagis... När jag tar fram vagnen inser jag att pappan igår hade med ett paket blöjor och regnbyxor till dagis, och *surprise* även det med sig hem. Alltså fick inte riktigt allt plats i vagnen. Men vad gjorde det. O skulle INTE åka vagn. Han skulle gå. SJÄLV. Viktigt. 950 meter senare i duggregn gick han med på att åka vagn. Barnet kom iaf i tid till fruktstunden. Och mamman dog sötdöden

Läs mer

Dags att satsa!

Vilken dag tror ni leveransen blir? Som bakgrundsfakta kan vi ge att mvc satt 3 september som bf, att viktuppskattningen den 21 juli gav 2780 g (redan...), att jag gått upp 9.5 kg hittills..osv. Vilket datum tror du på? en flaska skumpa utlovas till den som gissar närmst! Sent from my wireless BlackBerry handheld

Läs mer

Framför ögonen på en Tess

Leta i den här bloggen