söndag 28 juni 2015

Det där med att ha haft häng med halvportioner

Det har varit en försmak av sommaren under helgen.
Äntligen lite lite värme iaf.
Och det har varit massor med häng med halvportionerna.
Lilla S ville köpa nya blommor till sitt rum igår när han vaknade.
Så han tog på sig spindelmannenströjan, en rosa tofs i håret och satte sig i cykelkärran för att vara hejarklack till mamman i 2.5 mil så att vi kunde köpa fina blommor till hans rum.
Inte ett enda gnäll under hela tiden.
Kvällen innehöll kvalitetstid med fina vänner. Med badande. Med enkel middag. Med rose.
Med kollektivt lördagsgodis. Och alla halvportioner satt som ljus. I flera minuter.
Sen körde de all in. Alla lintottarna. 

Lilla S körde enda in i kaklet och somnade på golvet.
Han har en otippad talang att somna precis överallt när han är trött.
Praktiskt.

Söndagen gick i ett ganska långsamt tempo. Helt utan rose faktiskt.
Istället plockade vi jordgubbar. Och åt eventuellt några av dem.
Sen fick mamman koka sjuka mängder med jordgubbssylt. 
Kommer räcka forever. Eller iaf någon vecka. Om vi har tur. 

För övrigt. Har den här killen simmat i poolen. Utan puffar. 
Osäkert vem som är stoltast. 
Troligen mamman.

fredag 26 juni 2015

Det där med att behöva en kram

Det är lite kaosartat nu.
På alla sätt.
Men det finns nog hopp.
Tills dess. Behöver jag nog en kram.
Precis som sniglarna som hängde vid stenstolparna häromdagen.
De verkade också ha insett att de behövde en kram.
Det finns hopp.



Det där med att äntligen ha en bra restaurang i stan



I lilla staden har det äntligen öppnat en bra restaurang. Landbron.
Eller ja det var ett tag sedan den öppnade här men i tisdags var vi där med jobbet.
Bara lokalen är fantastisk
Med ett tak där man kan se himmeln. 
Från mysiga soffor.
Där det serveras bubbel. 

 I de finaste glasen.
Som jag helst ville ta med mig hem i väskan. Men behärskade mig och lät bli.
Kan anses som väldigt klokt



Gillade verkligen idén att de hade en soffhörna där man kunde hänga innan middagen.
Och äta massor med charkuterier från Skåne och ostar från lite varstans. 
Och lite nötter.
Man kunde bli mätt och glad bara på det.
Men vi fortsatte. För att vara på den säkra sidan liksom.
Med halstad pilgrimsmussla till förrätt.

Och de största musslorna jag någonsin sett. Tillsammans med aioli.
Och fantastisk bröd. Och gott vitt vin.

När efterrätten kom in var jag egentligen knökmätt.
Men tydligen kunde jag ändå dricka en kaffe latte. 
Och äta en creme brûlée-kräm med färska bär.
Jodå det gick tydligen finfint det.
Sen var jag mätt i två dagar. 

fredag 19 juni 2015

Det där med att ha firat midsommar

Idag har vi. Precis som alla ni andra. Firat midsommar.
Som sig bör.
Min egna tradition är att varje år binda mig egen krans. Med lite varierande resultat.
Men alltid. Alldeles för stor. 


Aningens för mycket blommor. Men ändå. En krans.
Som sig bör.
Killarna var istället urtjusiga i nya kepsar. Till mammans lättand frågade de inte efter kransar detta året.
Är man inte så bra på det är det begränsat kul att göra tre stycken.
Som dessutom knappt används.

Solen sken och det blev picknick i Nättraby.
Där de håller ordentligt midsommarfirande med resning av stång, dansande, en usel trollkarl och glass till alla barn. 


Men som sig bör höll alla traditioner i sig.
Och solen blev ösregn.
Trots detta var vi kvar. Och hängde lite med sköna människor.
Det där med att det inte finns några dåliga kläder fungerade ganska bra.

Det finns vissa begränsningar dock. Och kvällens grillmiddag intogs inomhus.
Precis som efterrätten.
Men alla barnen sprang in och ut iaf. 
Barn har en tendens att inte riktigt bry sig om väder.

Mätta. Nöjda. Trötta. 
Glad Midsommar till er alla.

torsdag 18 juni 2015

Det där med att ha varit på mingelfest

Igår var det mingelfest. We-day. Med Telecomcity.
Känner man mig så vet man att jag älskar mingelfester.
Massor med intressant folk att prata med. Många skratt.
Många nya kontakter. Riktigt bra live-musik.
Och kanske liiite mycket skumpa...


söndag 7 juni 2015

Det där med att inte ha världens tur direkt

Efter sju timmar på Tosselilla. Med fullt ös.
Och efter middag hos mamma. Där Lilla S somnade på soffan.
Upptäcktes detta. Precis när jag och halvportionerna satt oss i bilen för att köra de 18 milen.
Reservdäck med verktyg letades upp i bagaget.
Sen ringde jag en livlina. Japp. Jag vet att det står i instruktionsboken.
Men nej. Jag litar minsann inte på mina kunskaper när det gäller just däckbyte iaf.
Så jag ringde in min systers man. Som kom och räddade mig.
Han är bäst.
Så efter ett tag var reservhjulet på. Och resan hem gick via systern där jag även fick det uppumpat till rätt däcktryck. Bra service på den verkstaden kan man säga.
Sen började resan hem.
18 mil. i 75 km/h. För jag lovade pappa att inte köra fortare.
Och man ska hålla vad man lovar.
Lilla S somnade direkt. 
Lilla O somnade efter 1.5 timme.
för att inte vara en total bromskloss i trafiken körde jag mindre vägar hem. 
Det var omväxlande. Och asatråkigt.
Så efter ett tag gav jag upp. Och körde upp på motorvägen iaf.
I 75 km/h. 
Tror eventuellt att många lärde sig nya svordomar under tiden det var en-filigt.
Och efter tre mil stod det en älg på vägen.
Precis vid skylten "viltstängsel upphör". Nähä?
Men jag körde inte över den. 
Mycket nöjd över det.
För att tre mil senare köra över en grävling.
Men det klarar tydligen ett reservdäck. 
Som tur är.
Tre mil hemifrån vaknade Lilla O. Med växtvärk.
När han gör det skriker han. Tills han fått alvedon. Och den börjat värka.
Jag hade ingen alvedon med. Så han skrek de sista tre milen.
Världen roligaste bilresa. 
Verkligen.
Sa jag att jag fick mens under tiden med? 
För det är ju jäkligt lättlöst liksom.

Ja man undrar hur det är möjligt.
Och om ett tag. Så kommer säkert jag med att skratta åt det.
Men inte riktigt än. 


Det där med att ha kört fullt ös på Tosselilla

Förra året fick vi hänga med morfar'n och Stina på Tosselilla. Vilket var succé.
När frågan kom iår igen så tvekade Lilla O inte en endaste sekund.
Och det blev succé. I år igen.
Fullt ös hela dagen.
Även moster fick äran att vara med. Och barnen försökte tvinga henne att åka allt läskigt.
Det gick lite si och så med det.
Hon får nog bakläxa på det där.


Lilla S var stolt som en tupp när han körde bil själv. 
Runt. Runt. Runt. 
I högervarv.


Morfar visade sig vara en riktig cowboy som hade stenkoll på hur man red hästar.
Eller om det nu var tvärtom.

Vi tackar för denna gången. Och hoppas vi får komma med nästa år igen.
Lilla O hoppas han har växt 15 cm tills dess så han kan åka ALLT.
Mamman är beredd på att hoppas detsamma...

måndag 1 juni 2015

Det där med vara aningens trött

.


Ikväll dricker jag Pukkas te. Pepparmint & licorice. 
Fasligt gott det där. 
Har lagt en helg på Lalandia och Legoland bakom mig.
Tiden går fort när man har roligt.
Visst är det för barnen. 
Men vi kan väl säga att den här mamman gillar karuseller väldigt mycket
Och vattenrutschkanor ännu mer. 
ToppTopp!