Fortsätt till huvudinnehåll

Det där med att inte ha världens tur direkt

Efter sju timmar på Tosselilla. Med fullt ös.
Och efter middag hos mamma. Där Lilla S somnade på soffan.
Upptäcktes detta. Precis när jag och halvportionerna satt oss i bilen för att köra de 18 milen.
Reservdäck med verktyg letades upp i bagaget.
Sen ringde jag en livlina. Japp. Jag vet att det står i instruktionsboken.
Men nej. Jag litar minsann inte på mina kunskaper när det gäller just däckbyte iaf.
Så jag ringde in min systers man. Som kom och räddade mig.
Han är bäst.
Så efter ett tag var reservhjulet på. Och resan hem gick via systern där jag även fick det uppumpat till rätt däcktryck. Bra service på den verkstaden kan man säga.
Sen började resan hem.
18 mil. i 75 km/h. För jag lovade pappa att inte köra fortare.
Och man ska hålla vad man lovar.
Lilla S somnade direkt. 
Lilla O somnade efter 1.5 timme.
för att inte vara en total bromskloss i trafiken körde jag mindre vägar hem. 
Det var omväxlande. Och asatråkigt.
Så efter ett tag gav jag upp. Och körde upp på motorvägen iaf.
I 75 km/h. 
Tror eventuellt att många lärde sig nya svordomar under tiden det var en-filigt.
Och efter tre mil stod det en älg på vägen.
Precis vid skylten "viltstängsel upphör". Nähä?
Men jag körde inte över den. 
Mycket nöjd över det.
För att tre mil senare köra över en grävling.
Men det klarar tydligen ett reservdäck. 
Som tur är.
Tre mil hemifrån vaknade Lilla O. Med växtvärk.
När han gör det skriker han. Tills han fått alvedon. Och den börjat värka.
Jag hade ingen alvedon med. Så han skrek de sista tre milen.
Världen roligaste bilresa. 
Verkligen.
Sa jag att jag fick mens under tiden med? 
För det är ju jäkligt lättlöst liksom.

Ja man undrar hur det är möjligt.
Och om ett tag. Så kommer säkert jag med att skratta åt det.
Men inte riktigt än. 


Kommentarer

  1. Men käre värld! Hur mycket kan gå fel på en och samma dag liksom? Puss <3

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Dagens tvååring

Idag har båda barnen varit hemma med sin mamma. Då händer det spännande saker. Inte pga mamman för hennes fantasi är long gone. Men uppenbarligen behövs den inte heller. I hallen möttes jag av detta. Toadörren är låst. Och uppebarligen är jag på utsidan. På insidan en tvååring som inte planerade att borsta tänderna. (utan snarare mäta hur mycket toapapper det ryms på en rulle visade det sig sen. Smart drag att låsa dörren för att hinna göra hyssen..) Skulle lägga den sovande Lilla S i förmiddags. Men sängen var upptagen. På frågan "hur sjutton kom du dit??" var svaret: Hämma pallen (=hämtade badrumspallen) kättrade (=klättrade) och oppade (=hoppade) Lilla O hämtade alltså badrumspallen. Klättrade upp på vår säng. Och Hoppade till Lilla S spjälsäng. HOPPADE. Ja alla vet ju att spjälsängar är som gjorda för att den ska komma 15 kg flygande och landa i den. Förvisso tur att han landade i men en jädra tur den höll. Var skulle Lilla S annars sova?  Och varför åker vi en...

Det där med att fylla 40 om och om igen

I somras passerade jag 40. Och fick en massa fina presenter. Av en massa fina människor. Härliga upplevelser som varar hela året. Märkligt egentligen att man måste fylla jämt för att det ska finnas tid att umgås ordentligt. I helgen fick jag göra just det. Umgås ordentligt. Av en fin vän fick jag en hemlig helg. Den hemliga helgen tog oss till Lund. Till #elefantenirummet med Batra.  Så sjukt bra. Jag skrattade konstant. Om än varierande högt. I en och en halv timme. Här pratar vi bra magträning. Och det bästa var nog ändå att hans fru avslutade showen. Absolut klockrent. I övrigt var det mat. Bubbel. Shopping. Prat. Mycket prat. Och efter tips från systersonen. Det märkligaste. Ett besök hos shotluckan. Och därmed shots. De bjöd på en rejäl show när de gjorde shotsen. Den var aningens bättre än själva drickandet av dem. Jag kan tänka mig att fylla 40 varenda år framåt.

Det där med den magiska hösten

Det må vara tråkigt att sommaren är över.  För det är den nog. Tom jag har börjat använda strumpor. Bedrövligt. Men hösten. Det är något speciellt med hösten. Något magiskt. Färgerna. Luften.  Det går liksom inte att låta bli att le. Går inte att låta bli att säga ååå vad vackert. För femhundraartonde gången.