Fortsätt till huvudinnehåll

Det där med att faktiskt ha sprungit en mara

Egentligen finns det mycket att berätta. 
Men det tar vi sen. 
Nu tar vi en sak,
Berlin.
Kommer ni ihåg den där bröllops"presenten"?
Det där maratonet som jag gick med på att springa till slut?
Det var det jag gjorde i Berlin.

Som om det inte var nog med ett maraton sprang jag även 6 km i någon frukostjogg.
Jag tyckte idén var fullkomligt usel. Men följde ändå med.
Och vilken stämning det var!!
Joggen avslutades på olympiastadium. 
Helt galen akustik på vägen in. 
Håret på armarna reste sig och man började nästan gråta.
Vilken känsla ett ställe kan förmedla.


Nu var det ju tyvärr inte där maran gick i mål.


Men i mål det gick jag. Eller sprang.
Eller kanske snarare något mitt emellan.
Och ja. Det var en upplevelse.
Och ja det var jobbigt. 
och ja. Jag var säker på att de mätt fel eftersom varje km efter 33 km var minst dubbel längd mot vad de bör ha.
Och ja. Jag hade behövt mer träning. Mer core. Mer styrka. Konditionen var det enda som var ok.
Och ja. Det var fullkomligt galet. 
På alla sätt.
Och ja. Risken finns. Att jag gör det igen. 
Bara inte på ett tag.

Självklart firades det med champagne.
Aldrig förr har det varit så välförtjänt.


Och denna godbiten.
Den funderar jag på om man inte måste sova med.
Det kommande året eller så.
Minst.
Om jag är odrägligt stolt?
Ja. Frågor på det?
Etiketter:

Kommentarer

  1. Stefan D-E29 september 2015 kl. 09:03

    Du skall vara stolt! Starkt gjort jag är imponerad men inte förvånad.

    SvaraRadera
  2. Anonym30 september 2015 kl. 20:47

    Jag är otroligt imponerad. Du är verkligen bäst <3 Kram från systern

    SvaraRadera
  3. Frida2 oktober 2015 kl. 19:39

    Wow fasen vad grymt! Hurra för dig :)

    SvaraRadera
  4. Sussi - Livet i söder!8 oktober 2015 kl. 02:36

    Sjukt bra jobbat! Bara var stolt för tusan =)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Dagens tvååring

Idag har båda barnen varit hemma med sin mamma. Då händer det spännande saker. Inte pga mamman för hennes fantasi är long gone. Men uppenbarligen behövs den inte heller. I hallen möttes jag av detta. Toadörren är låst. Och uppebarligen är jag på utsidan. På insidan en tvååring som inte planerade att borsta tänderna. (utan snarare mäta hur mycket toapapper det ryms på en rulle visade det sig sen. Smart drag att låsa dörren för att hinna göra hyssen..) Skulle lägga den sovande Lilla S i förmiddags. Men sängen var upptagen. På frågan "hur sjutton kom du dit??" var svaret: Hämma pallen (=hämtade badrumspallen) kättrade (=klättrade) och oppade (=hoppade) Lilla O hämtade alltså badrumspallen. Klättrade upp på vår säng. Och Hoppade till Lilla S spjälsäng. HOPPADE. Ja alla vet ju att spjälsängar är som gjorda för att den ska komma 15 kg flygande och landa i den. Förvisso tur att han landade i men en jädra tur den höll. Var skulle Lilla S annars sova?  Och varför åker vi en
4 kommentarer
Läs mer

Vem vill inte dricka skumpa?

Då är det åter dags att gissa datum för leverans! Beräknat är den 9 augusti. Hittills är viktuppgången 7 kg. Någon viktuppskattning av bebisen är inte gjord denna gången, så mycket mer info kan ni inte få. Förra gången såg det ut såhär Resultatet då blev leverans 18 dagar innan beräknat. Nu, precis som då, utlovas en flaska bubbel till den som kommer närmast! Och denna gången räknas bara kommentarer i bloggen som tävlande. Sist vann min man, han gissade 1 timme fel bara men eftersom han aldrig skriver kommenterar (eller ens läser) så kommer han inte att vinna denna gången :)
23 kommentarer
Läs mer

Storhetsvansinne

För er som har svårt att läsa om när andra är glada eller det går bra. Hoppa över detta inlägget är ni söta. Idag sålde jag två av mina stora tavlor. TVÅ! Till någon jag inte känner. TVÅ! Jag har vett att ta iaf lite betalt för mina tavlor, då det ligger en hel del jobb bakom.  Och de köpte TVÅ!  Jag är så stolt att jag nästan spricker. Och vill skrika ut det. Så nu är det fritt fram att tycka jag är odräglig. Att säga "jahaja, tror hon att hon är något". Att fundera på vad det är för galningar som köpt TVÅ stora tavlor.  Jag vet ju, att det är mot Jante att uttala sig så här.  Man bör ju be om ursäkt för det man gör. Inte tycka det är bra.  F*ck Jante är svaret! För sautan i gatan vad bra jag är! Iaf idag.  (Jag lovar, storhetsvansinnet har gått över tills imorgon och då kommer ett inlägg om vad som händer när man tar med sig två barn till sitt jobb för att fika. För det, det ska jag göra imorgon. Och då kommer jag minsann inte vara så bra)
18 kommentarer
Läs mer