Det där med Göteborgsvarvet

Då var göteborgsvarvet över för denna gången.
Jisses så skönt. Att det är över då alltså.
Jag känner mig inte supersugen på ett nytt varv nästa år.

Men man ska aldrig saga aldrig.

Det var varmt i år. Inte lika varmt som förra året. Iaf inte enligt termometern.
Jag tyckte det kändes värre däremot.

 

Jag är sjukt nöjd med min tid.

Det trodde jag banne mig inte att jag skulle klara., Och min man trodde defintivit inte det.
Han är så "supported" min man.

Så vad är slutsatserna sådär direkt efter:

-Det är inte så smart att glömma ta sin astmamedicin innan loppet.

-Det är inte heller så smart att springa i helt nya strumpor

-Det är inte heller så genomtänkt att inte sätta plaster på de skav man hade redan innan loppet. 21 km i värme gör nämligen inte saken bättre.

-Det är väldigt väldigt trevligt med en massa hejarrop, massa musik och tom några kända ansikten. Tack! Ni hjälpte mig verkligen!

-Alla ni som har varit gravida/genomlidigt en förlossning. Ni vet att hemorojder är en av de mer otrevliga delarna som kommer som ett brev på posten av det. Ni vet troligen också att det kommer tillbaka med jämna mellanrum sen. Tajma inte in det med ett göteborgsvarv. Det är jävligt obekvämt kan jag berätta.

-Ett barn höll upp en skylt någonstans på Hisingen tror jag. Där stod det "Njut". Bästa skylten på hela loppet. Jag njöt sju ganger. Sex av dem när jag blev nerspolade av vatten och en när jag äntligen fick stanna efter målgång.

-Bästa T-shirtarna jag sprang forbid var för reklam för något träningsställe med texten "träning är blod, svett och tårar. Inte instagram och kesella".

Sjukt kul.

Nu är det gjort.

Jag är väldigt glad. Och vet precis var varenda muskel i benen sitter.

Bilen är på väg hemåt och vi ska slå klackarna i taket på en 40 års fest!

Eller klackar och klackar.
Converse är nog det jag ska slå i taket. Men slå i taket.
Det ska jag banne mig!