Fortsätt till huvudinnehåll

Det där med Göteborgsvarvet


Då var göteborgsvarvet över för denna gången.
Jisses så skönt. Att det är över då alltså.
Jag känner mig inte supersugen på ett nytt varv nästa år.
Men man ska aldrig saga aldrig.
Det var varmt i år. Inte lika varmt som förra året. Iaf inte enligt termometern.
Jag tyckte det kändes värre däremot.
 







Jag är sjukt nöjd med min tid.
Det trodde jag banne mig inte att jag skulle klara., Och min man trodde defintivit inte det.
Han är så "supported" min man.

Så vad är slutsatserna sådär direkt efter:
-Det är inte så smart att glömma ta sin astmamedicin innan loppet.
-Det är inte heller så smart att springa i helt nya strumpor
-Det är inte heller så genomtänkt att inte sätta plaster på de skav man hade redan innan loppet. 21 km i värme gör nämligen inte saken bättre.
-Det är väldigt väldigt trevligt med en massa hejarrop, massa musik och tom några kända ansikten. Tack! Ni hjälpte mig verkligen!
-Alla ni som har varit gravida/genomlidigt en förlossning. Ni vet att hemorojder är en av de mer otrevliga delarna som kommer som ett brev på posten av det. Ni vet troligen också att det kommer tillbaka med jämna mellanrum sen. Tajma inte in det med ett göteborgsvarv. Det är jävligt obekvämt kan jag berätta.
-Ett barn höll upp en skylt någonstans på Hisingen tror jag. Där stod det "Njut". Bästa skylten på hela loppet. Jag njöt sju ganger. Sex av dem när jag blev nerspolade av vatten och en när jag äntligen fick stanna efter målgång.
-Bästa T-shirtarna jag sprang forbid var för reklam för något träningsställe med texten "träning är blod, svett och tårar. Inte instagram och kesella".
Sjukt kul.

Nu är det gjort.
Jag är väldigt glad. Och vet precis var varenda muskel i benen sitter.
Bilen är på väg hemåt och vi ska slå klackarna i taket på en 40 års fest!
Eller klackar och klackar.
Converse är nog det jag ska slå i taket. Men slå i taket.
Det ska jag banne mig!


Kommentarer

  1. Du är härlig du! Klararade du det under de premisserna så klarar du nog det nästa år också, en riktig superwoman! Kram Sanna

    SvaraRadera
  2. Sjukt bra jobbat! Glömde också ta min medicin innan, märkte det dock inte så mycket förrän jag spurtat in i mål. Då kändes det som jag hade luftvägar på ca 1 mm i diameter tills jag sprungit och hämtat väskan och kunde andas igen ;)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Första nyansen av Dublin, med barn

Det var i Dublin vi tog paus från vardagen.  Hela familjen faktiskt.  Och Dublin visade sig vara en helt fantastisk stad.  Långt över våra förväntningar. Vet inte riktigt vad vi hade väntat oss.  Kanske en grå industristad. Typ.  Solen sken och irländarna kan vara bland de trevligaste folken jag någonsin har träffat.  Jag läste innan att Dublin inte var en barnvänlig stad. Jag håller verkligen inte med.  Till er som funderar på att resa dit, gör det! Det är lagom långt iväg, lagom stort och alla är höga på Guinness och därmed superglada.
Förutom en bildkavalkad. Ska ni får några bra tips. 







Åker man med barn till en storstad är det ganska skönt att bo i lägenhet.  Vi bodde i en tvåa som låg väldigt centralt. Perfekt.
Och med utsikt över en biltvätt. Till Lilla O:s stora lycka. Vad finns det då att göra i Dublin för barn? Äta glass. Det finns massor med riktigt bra glasställen. Titta på broar. Lyftkranar. Bussar. Spårvagnar. Häst o vagn osv.  En uppsjö med mer eller mindre märkliga for…

Det där med att ha gjort en favorit i repris

Vi gjorde en favorit i repris. Och drog till Åre.  En repris från förra året. Då jag var där med världens bästa kollegor. Vi är inte kollegor längre. Faktiskt inte alls många av oss.  För att vara mer korrekt så är två det. Men det är fina människor. Fantastiskt fina. Och jag är väldigt glad. Och väldigt tacksam att de finns kvar i mitt liv. Och att de gillar att åka skidor. Vädret var helt ok. Det var en hel del sol.  En del snö. Dock bara på marken. Inte i luften. Men vad gör det. Det var tydligen en del is med. Så jag gjorde en liten vurpa. Så klart en väldigt elegant vurpa. Som resulterade i en skoterfärd, lite röntgen, en tumme som är gipsad. Inte helt enligt planen.  Men ändå.  Det kan vara så mycket värre. Och det där. Det kan man verkligen leva med. Sista dagen öppnades högzon. Och vi hann med några åk där med. Och en fantastisk utsikt. Tack Åre. För strålande dagar. Nästa år taggar vi Alperna.

Det där rummet

Vi har ju ett sånt där rum.  En såndär walk-in-closet.  Det är väldigt väldigt trevligt att hela tiden se alla kläder så man lätt kan välja. Ändå. På något magiskt sett. Så har jag inget att ha på mig.  Det är ju bra konstigt det där.
Den jättestora spegeln kommer från min mormor. Hon var sömmerska. Jag har inte ärvt en enda gen därifrån tror jag. Men spegeln. Den är bra fin den. Och väger mer än jag orkar lyfta. Kettlebells:en är INTE mina.  Jag kan inte lyfta dem heller... Just ja, väggen bakom spegeln.  Den var för vacker för att klä in när vi renoverade.