Fortsätt till huvudinnehåll

Namngivning och munspel

 

Äntligen har då Lilla S fått sitt namn.
Så nu får jag inte säga Pixen, och Lilla O får inte säga Hitten.
Vi kan säga att det redan har urartat. 
Huvudpersonen var i högform hela dagen. Ju mer uppmärksamhet desto bättre.
Sittande mitt på bordet. Där var det bäst. 
Undra vems gener den ungen har fått?



Även Lilla O var i högform. Och mycket nöjd över sin frisyr.
Och sina hängslen. 

Egentligen var alla halvportioner i högform.
Till systersonens stora "lycka". Det är han som är i mitten.
Agerandes lekledare. 
Han måste blivit tröttare än tröttast.
Men han blev barnens idol. Och det kan man ju leva ett tag på.


Vi körde den prestigelösa banan. 
Så. jäkla. skönt. 
Om du frågar mig.
Maten caterades. Hembakat bröd serverades till.
Efterrätten blev key west paj (serverad i långpanna...lagom snyggt)
kärleksmums. grädde. maränger. glass. chokladsås.
Enbart fantasin sätter gränser för hur man kunde få sin efterrätt serverad.

Så skönt att slippa fixa en massa och bara kunna prata lite strunt med alla.
Det är ju ändå rätt många. 35 personer kom.
För att fira Lilla S.
Och han fick världens finaste presenter. 

Lilla O fick också högvis med presenter.
Det är praktiskt att vara barn nr 1. Automagiskt får man dubbelt. 
För att det är synd om. Typ.
Och nu har han lärt sig det.
Lilla O fick bla ett munspel.
Det spelade han på hela morgonen. 
Iklädd tomteluva.
Vi kan säga att jag vet var han ärvt tondövheten från iaf.

Lilla O är mycket nöjd över presenten.
Föräldrarna funderar på att skicka tillbaka den.
Tillsammans med Lilla O.


Kommentarer

  1. Tack för igår! Det var supergott, mysigt och trevligt :-)) Stor kram från Systern med familj <3

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Dagens tvååring

Idag har båda barnen varit hemma med sin mamma. Då händer det spännande saker. Inte pga mamman för hennes fantasi är long gone. Men uppenbarligen behövs den inte heller. I hallen möttes jag av detta. Toadörren är låst. Och uppebarligen är jag på utsidan. På insidan en tvååring som inte planerade att borsta tänderna. (utan snarare mäta hur mycket toapapper det ryms på en rulle visade det sig sen. Smart drag att låsa dörren för att hinna göra hyssen..) Skulle lägga den sovande Lilla S i förmiddags. Men sängen var upptagen. På frågan "hur sjutton kom du dit??" var svaret: Hämma pallen (=hämtade badrumspallen) kättrade (=klättrade) och oppade (=hoppade) Lilla O hämtade alltså badrumspallen. Klättrade upp på vår säng. Och Hoppade till Lilla S spjälsäng. HOPPADE. Ja alla vet ju att spjälsängar är som gjorda för att den ska komma 15 kg flygande och landa i den. Förvisso tur att han landade i men en jädra tur den höll. Var skulle Lilla S annars sova?  Och varför åker vi en

Vem vill inte dricka skumpa?

Då är det åter dags att gissa datum för leverans! Beräknat är den 9 augusti. Hittills är viktuppgången 7 kg. Någon viktuppskattning av bebisen är inte gjord denna gången, så mycket mer info kan ni inte få. Förra gången såg det ut såhär Resultatet då blev leverans 18 dagar innan beräknat. Nu, precis som då, utlovas en flaska bubbel till den som kommer närmast! Och denna gången räknas bara kommentarer i bloggen som tävlande. Sist vann min man, han gissade 1 timme fel bara men eftersom han aldrig skriver kommenterar (eller ens läser) så kommer han inte att vinna denna gången :)

Storhetsvansinne

För er som har svårt att läsa om när andra är glada eller det går bra. Hoppa över detta inlägget är ni söta. Idag sålde jag två av mina stora tavlor. TVÅ! Till någon jag inte känner. TVÅ! Jag har vett att ta iaf lite betalt för mina tavlor, då det ligger en hel del jobb bakom.  Och de köpte TVÅ!  Jag är så stolt att jag nästan spricker. Och vill skrika ut det. Så nu är det fritt fram att tycka jag är odräglig. Att säga "jahaja, tror hon att hon är något". Att fundera på vad det är för galningar som köpt TVÅ stora tavlor.  Jag vet ju, att det är mot Jante att uttala sig så här.  Man bör ju be om ursäkt för det man gör. Inte tycka det är bra.  F*ck Jante är svaret! För sautan i gatan vad bra jag är! Iaf idag.  (Jag lovar, storhetsvansinnet har gått över tills imorgon och då kommer ett inlägg om vad som händer när man tar med sig två barn till sitt jobb för att fika. För det, det ska jag göra imorgon. Och då kommer jag minsann inte vara så bra)