Det där med att se bakåt

Vi börjar med backspegeln. Den jag inte gillar.

Föredrar en stor framruta.

Men som sagt. 2015 års mål var

1. Att vara lycklig. 

Det där med att ingen annan gör det åt dig är fortfarande helt sant. 

Och jag har blivit bättre på de små sakerna.

Känns på ett sätt som ett väldigt bra mål att ha och på ett annat sätt som ett väldigt dåligt mål.

Svårt att få till genom ett helt år

2. Samspel.

Det var en fortsättning på tidigare års ödmjukhetsplaner.

Och jag tror faktiskt jag är klar med det.

Eller klar och klar.
Men jag har ändrats mycket som människa. 

Och mest till det bättre.

3. Utmana.

Att flytta mig själv utanför boxen.

Visst har jag gjort det. 

Men detta. Detta kan man göra mer av.

Vad jag gjort?

Instruerat spinningklasser, sprungit maraton, sprungit traillopp,

genomfört utbildningsmöten i mitt jobb, blivit bättre på att mingelprata,

provat massor med ny sorts mat (fortfarande inte kebab dock...),

blivit rakare och ärligare i min kommunikation, 

skaffat mig bättre självförtroende (det är långt utanför boxen det)

 

Utöver det var 300 träningspass målet.
Avstämningen blev 301.
Check.

 

Vad hände mer 2015?

Jag åkte skidor, reste till New York, till Barcelona, till Berlin, till västkusten,

till Köpenhamn och till Stockholm, Stockholm och åter Stockholm.

certifierades i PRINCE2, avslutade mitt hittills största projekt, bytte jobb,

var toastmaster på ett bröllop, planerade en kickoff,

hängde på astrid lindgrensvärld, på Tosselilla, på Lalandia, på Legoland,

på Arilds vingård, på Österlen

Badat i poolen, sprungit, cyklat, yogat, träffat vänner, spelat spe med barnen,

lekt tjuv och polis, drivit butiken

Och säkert mer. Massa mer.

 

Framrutan. Dvs detta årets mål är under betänkande...