Fortsätt till huvudinnehåll

Det där med att ha fått personlig guidning i HongKong


Kontrasten jag kom till var HongKong.
Där alla kunde engelska.
Där det var ordning. Där det var enkelt att följa.
Där jag dessutom hade en personlig guide.
Fredric visade mig hela staden.
Väldigt lyxigt!
Jag fick se vardagslivet, kontor, simklubb, restauranger, 
träffa många härliga människor och jag hann tack vare Fredric med de flesta måsten!


Bland annat fick jag skåda HongKong från ovan. 
Victoria Peak var ett fantastiskt ställe.
Och vi hade tur att det var höga moln just denna dagen.
För även här var det lågtryck under tiden jag var på besök.
En liten present jag tog med mig liksom. Svinkallt väder.
Ner från Victoria Peak tog vi tram:en 
Det var som att åka berg-o-dal-bana. Utan broms.
Härlig upplevelse!
 
Och utsikten. Den var fantastisk.
Man såg hur mycket som helst. Och med en personlig guide fick jag veta vad alla landmärken var. 
Allt var lite häftigare. Lite större. Lite mer. I hongkong.

Min HongKong-vistelse avslutades med ett besök på restaurangen "Ozone"
118e våningen. 490 meter över havet.
Herrejisses vad högt upp!

De hade givetvis specialdrinkar. 
Som vi var tvungna att testa. 
Vilken smakupplevelse!

Restaurangen har japansk inredning och touch. 
Spännande, annorlunda och exotiskt.
Maten var japanskt och tapas.
En oväntat kombination.
Och absoluta favoriten.
Tom det godaste jag ätit i sushi/sashimi väg.
Var mini-strutarna med tonfisk och kaviar.
Så otroligt goda.
För att inte tala om hur fint gjorda de var.



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Dagens tvååring

Idag har båda barnen varit hemma med sin mamma. Då händer det spännande saker. Inte pga mamman för hennes fantasi är long gone. Men uppenbarligen behövs den inte heller. I hallen möttes jag av detta. Toadörren är låst. Och uppebarligen är jag på utsidan. På insidan en tvååring som inte planerade att borsta tänderna. (utan snarare mäta hur mycket toapapper det ryms på en rulle visade det sig sen. Smart drag att låsa dörren för att hinna göra hyssen..) Skulle lägga den sovande Lilla S i förmiddags. Men sängen var upptagen. På frågan "hur sjutton kom du dit??" var svaret: Hämma pallen (=hämtade badrumspallen) kättrade (=klättrade) och oppade (=hoppade) Lilla O hämtade alltså badrumspallen. Klättrade upp på vår säng. Och Hoppade till Lilla S spjälsäng. HOPPADE. Ja alla vet ju att spjälsängar är som gjorda för att den ska komma 15 kg flygande och landa i den. Förvisso tur att han landade i men en jädra tur den höll. Var skulle Lilla S annars sova?  Och varför åker vi ens till ba…

Det där rummet

Vi har ju ett sånt där rum.  En såndär walk-in-closet.  Det är väldigt väldigt trevligt att hela tiden se alla kläder så man lätt kan välja. Ändå. På något magiskt sett. Så har jag inget att ha på mig.  Det är ju bra konstigt det där.
Den jättestora spegeln kommer från min mormor. Hon var sömmerska. Jag har inte ärvt en enda gen därifrån tror jag. Men spegeln. Den är bra fin den. Och väger mer än jag orkar lyfta. Kettlebells:en är INTE mina.  Jag kan inte lyfta dem heller... Just ja, väggen bakom spegeln.  Den var för vacker för att klä in när vi renoverade.

Det där med att fylla 40 om och om igen

I somras passerade jag 40. Och fick en massa fina presenter. Av en massa fina människor. Härliga upplevelser som varar hela året. Märkligt egentligen att man måste fylla jämt för att det ska finnas tid att umgås ordentligt. I helgen fick jag göra just det. Umgås ordentligt. Av en fin vän fick jag en hemlig helg. Den hemliga helgen tog oss till Lund. Till #elefantenirummet med Batra.  Så sjukt bra. Jag skrattade konstant. Om än varierande högt. I en och en halv timme. Här pratar vi bra magträning. Och det bästa var nog ändå att hans fru avslutade showen. Absolut klockrent. I övrigt var det mat. Bubbel. Shopping. Prat. Mycket prat. Och efter tips från systersonen. Det märkligaste. Ett besök hos shotluckan. Och därmed shots. De bjöd på en rejäl show när de gjorde shotsen.
Den var aningens bättre än själva drickandet av dem.

Jag kan tänka mig att fylla 40 varenda år framåt.