Fortsätt till huvudinnehåll

Det där med att ha ett nytt år framför sig

Det verkar faktiskt vara några som läser här ändå.
Och som undrar vad årets plan är.
Och det är ju en bra fråga. Och relevant.

Så mina mål för 2016 blev mer som en lista

-rörelseträning. Stretching. Balansträning.

-springa en halvmara och en mara. Förutsättningslöst.

-läsa mer. Böcker. Artiklar.

-våga tro på mig själv. Våga tro att jag kan. Faktiskt.

-höja människor. Jag tror på det. Stärka människor runt omkring mig.

-skaffa en ny hobby. Funderar på att köpa en raspberry pi 2 b. Och ta det därifrån typ. Eller om jag kanske kommer på något annat. Vi får se.

-Prata mer i telefon. Det låter löjligt. Men jag behöver bli bättre på det. Vissa dagar känns det lättare att bestiga berg än ringa ett privat samtal

-Se den positiva sidan av saker. Se den ljusa sidan. Helt enkelt inte vara så negativ. Eller se/höra bara det negativa andra människor säger. Försöka vända om

-Skratta mer

-kramas mer

-Och slänga vågen. Ett stort steg. Men nu ska skiten bort.

Det var nog det.



Kommentarer

  1. Klart jag läser din blogg! Verkar som bra mål. Fast den där om böcker är svår för min del, somnar alltid vid läggning av barnen. Lycka till med dina mål!
    Kram Lotta

    SvaraRadera
  2. Bra mål! Det där med att läsa mer ska jag bli bättre på nu när skolan är slut!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Första nyansen av Dublin, med barn

Det var i Dublin vi tog paus från vardagen.  Hela familjen faktiskt.  Och Dublin visade sig vara en helt fantastisk stad.  Långt över våra förväntningar. Vet inte riktigt vad vi hade väntat oss.  Kanske en grå industristad. Typ.  Solen sken och irländarna kan vara bland de trevligaste folken jag någonsin har träffat.  Jag läste innan att Dublin inte var en barnvänlig stad. Jag håller verkligen inte med.  Till er som funderar på att resa dit, gör det! Det är lagom långt iväg, lagom stort och alla är höga på Guinness och därmed superglada.
Förutom en bildkavalkad. Ska ni får några bra tips. 







Åker man med barn till en storstad är det ganska skönt att bo i lägenhet.  Vi bodde i en tvåa som låg väldigt centralt. Perfekt.
Och med utsikt över en biltvätt. Till Lilla O:s stora lycka. Vad finns det då att göra i Dublin för barn? Äta glass. Det finns massor med riktigt bra glasställen. Titta på broar. Lyftkranar. Bussar. Spårvagnar. Häst o vagn osv.  En uppsjö med mer eller mindre märkliga for…

Det där med att ha gjort en favorit i repris

Vi gjorde en favorit i repris. Och drog till Åre.  En repris från förra året. Då jag var där med världens bästa kollegor. Vi är inte kollegor längre. Faktiskt inte alls många av oss.  För att vara mer korrekt så är två det. Men det är fina människor. Fantastiskt fina. Och jag är väldigt glad. Och väldigt tacksam att de finns kvar i mitt liv. Och att de gillar att åka skidor. Vädret var helt ok. Det var en hel del sol.  En del snö. Dock bara på marken. Inte i luften. Men vad gör det. Det var tydligen en del is med. Så jag gjorde en liten vurpa. Så klart en väldigt elegant vurpa. Som resulterade i en skoterfärd, lite röntgen, en tumme som är gipsad. Inte helt enligt planen.  Men ändå.  Det kan vara så mycket värre. Och det där. Det kan man verkligen leva med. Sista dagen öppnades högzon. Och vi hann med några åk där med. Och en fantastisk utsikt. Tack Åre. För strålande dagar. Nästa år taggar vi Alperna.

Det där rummet

Vi har ju ett sånt där rum.  En såndär walk-in-closet.  Det är väldigt väldigt trevligt att hela tiden se alla kläder så man lätt kan välja. Ändå. På något magiskt sett. Så har jag inget att ha på mig.  Det är ju bra konstigt det där.
Den jättestora spegeln kommer från min mormor. Hon var sömmerska. Jag har inte ärvt en enda gen därifrån tror jag. Men spegeln. Den är bra fin den. Och väger mer än jag orkar lyfta. Kettlebells:en är INTE mina.  Jag kan inte lyfta dem heller... Just ja, väggen bakom spegeln.  Den var för vacker för att klä in när vi renoverade.