Fortsätt till huvudinnehåll

Det där med att ha firat jul

Så är Julen över för detta året.
Det har varit mycket ätbart. För omväxlingsskull liksom.
Men det har varit en bra jul.
Faktiskt.

Oväntat bra säger jag.
Som bekant inte gillar själva julen så värst.
Men jag har träffat människor jag gillar.
Hunnit med två löprundor för att få frisk luft. 
Och några spinningrunda. Kanske inte med så mycket frisk luft.
Lilla S lämnade sina nappar till Tomten.
Och en stor Ninja Turtels gubbe som pratar för dem. 
Det är tydligen det man får för nappar. 
Så vet ni.
Barnen har fått julklappar. Alldeles lagom många.
För en gång skull. Nerdragningen av hysterin var lyckad tycker jag.
Jag har med fått julklappar minsann. 
Finfina sådana.

Inom min släkt provade vi i år konceptet att man köper en julklapp till en av lotten utsedd person.
För 200 pix.
Utmärkt!
Alla får en klapp. Ingen behöver stressa. 
Och dessutom kan du tänka ut något riktigt bra istället.
Men jisses vad stora paket det var! 
Såg nästan galet ut vid granen. 

En God Jul har det ändå varit minsann.
Och ledigheten fortsätter.

Kommentarer

  1. Vi körde också lottdragning på sambons sida - väldigt lyckat koncept!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Dagens tvååring

Idag har båda barnen varit hemma med sin mamma. Då händer det spännande saker. Inte pga mamman för hennes fantasi är long gone. Men uppenbarligen behövs den inte heller. I hallen möttes jag av detta. Toadörren är låst. Och uppebarligen är jag på utsidan. På insidan en tvååring som inte planerade att borsta tänderna. (utan snarare mäta hur mycket toapapper det ryms på en rulle visade det sig sen. Smart drag att låsa dörren för att hinna göra hyssen..) Skulle lägga den sovande Lilla S i förmiddags. Men sängen var upptagen. På frågan "hur sjutton kom du dit??" var svaret: Hämma pallen (=hämtade badrumspallen) kättrade (=klättrade) och oppade (=hoppade) Lilla O hämtade alltså badrumspallen. Klättrade upp på vår säng. Och Hoppade till Lilla S spjälsäng. HOPPADE. Ja alla vet ju att spjälsängar är som gjorda för att den ska komma 15 kg flygande och landa i den. Förvisso tur att han landade i men en jädra tur den höll. Var skulle Lilla S annars sova?  Och varför åker vi ens till ba…

Det där med att ladda in energi

Jag startade helgen, eller iaf lördagen med att skapa energi tillsammans med en fin vän.
Varmbadhuset i stan. Brunch på landbron. Promenad i solen.

Inget märkvärdigt. Men kändes så otroligt lyxigt.
För tydligen tar jag sällan paus från måstena.  Laddar mer ur energi än in.
Och vet du. Måstena var kvar även efteråt. Och ingen har farit illa för att det inte blev gjort precis då. Det är dessutom fortfarande kvar.
För jag började göra annat istället. 
Tänk på att det är viktigt att få in mer energi än du lämnar ut. Och ibland måste du själv skapa de tillfällena. Andra fixar det inte åt dig.

Det där med att våga berätta

Så var det då dags för lite allvar. Dags att berätta. Och att sluta skämmas. För saker som har varit. De har just varit.
För ett antal år sedan var mitt liv aningens annorlunda. Så klart. Jag pluggade till elektroingenjör på högskolan. Jag var sambo. Jag hade massor med vänner. och jag hade ganska roligt. Minsann. Men. Jag mådde skit. Och det fanns inte en anledning till varför jag gjorde det. Det fanns kanske 100. Större och mindre. Allvarliga och fjantiga. Men skit det mådde jag. Och jag la all min fokus på mat. Eller snarare att inte äta.  Och att inte äta gjorde jag bra. Nu vill man gärna kategorisera in detta i något sjukdomsfack. Vilket jag själv har lite svårt att göra. Men vi kan sammanfatta det i ätstörning. Det räcker bra där liksom. Då vill folk. Av någon anledning alltid veta vad man vägde. För tydligen är det så man bedömer om någon har en ätstörning. Jag vägde 46 kg som minst. Jag trodde det var 52 men efter att idag letat igenom mina gamla dagböcker kan jag konstatera …