Fortsätt till huvudinnehåll

Det där med att livet ibland tar över

Vad hände?
Varför har det varit radiotystnad?
Ja du. Vi kan säga att livet kom emellan.
Ett jobberbjudande som jag vände och vred på. Som egentligen var för bra för att tacka nej till.
Det kom emellan.
Ett jobberbjudande som jag till slut bestämde mig för att tacka nej till iaf.
För att jag liksom fått ett nytt jobb precis. 
Som jag tror blir väldigt bra. 
Och det nya jobbet kom också emellan. För det blev lite dubbelt under en tid.
Lite väl mycket jobb kanske. 
Det kom trötthet emellan.
Jag som aldrig är trött. Har varit otroligt trött.
Det kom oinspiration emellan.
Jag som nästan alltid känner mig inspirerad. Som känner mig kreativ. Som känner att jag älskar att göra saker. Jag kände ingenting.
Det kom en självförtroende svacka emellan.
En starka känsla av att vara totalt värdelös och oduglig. 
Den kom emellan. Som en objuden gäst. Och dröjde sig kvar.

Jag försöker vända tillbaka. 
Och komma tillbaka.
Och strukturera upp trådarna.
Att få någon ordning på det här.
Så ha tålamod. 
Det är bara livet som kom emellan. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Dagens tvååring

Idag har båda barnen varit hemma med sin mamma. Då händer det spännande saker. Inte pga mamman för hennes fantasi är long gone. Men uppenbarligen behövs den inte heller. I hallen möttes jag av detta. Toadörren är låst. Och uppebarligen är jag på utsidan. På insidan en tvååring som inte planerade att borsta tänderna. (utan snarare mäta hur mycket toapapper det ryms på en rulle visade det sig sen. Smart drag att låsa dörren för att hinna göra hyssen..) Skulle lägga den sovande Lilla S i förmiddags. Men sängen var upptagen. På frågan "hur sjutton kom du dit??" var svaret: Hämma pallen (=hämtade badrumspallen) kättrade (=klättrade) och oppade (=hoppade) Lilla O hämtade alltså badrumspallen. Klättrade upp på vår säng. Och Hoppade till Lilla S spjälsäng. HOPPADE. Ja alla vet ju att spjälsängar är som gjorda för att den ska komma 15 kg flygande och landa i den. Förvisso tur att han landade i men en jädra tur den höll. Var skulle Lilla S annars sova?  Och varför åker vi ens till ba…

Det där rummet

Vi har ju ett sånt där rum.  En såndär walk-in-closet.  Det är väldigt väldigt trevligt att hela tiden se alla kläder så man lätt kan välja. Ändå. På något magiskt sett. Så har jag inget att ha på mig.  Det är ju bra konstigt det där.
Den jättestora spegeln kommer från min mormor. Hon var sömmerska. Jag har inte ärvt en enda gen därifrån tror jag. Men spegeln. Den är bra fin den. Och väger mer än jag orkar lyfta. Kettlebells:en är INTE mina.  Jag kan inte lyfta dem heller... Just ja, väggen bakom spegeln.  Den var för vacker för att klä in när vi renoverade.

Det där med att fylla 40 om och om igen

I somras passerade jag 40. Och fick en massa fina presenter. Av en massa fina människor. Härliga upplevelser som varar hela året. Märkligt egentligen att man måste fylla jämt för att det ska finnas tid att umgås ordentligt. I helgen fick jag göra just det. Umgås ordentligt. Av en fin vän fick jag en hemlig helg. Den hemliga helgen tog oss till Lund. Till #elefantenirummet med Batra.  Så sjukt bra. Jag skrattade konstant. Om än varierande högt. I en och en halv timme. Här pratar vi bra magträning. Och det bästa var nog ändå att hans fru avslutade showen. Absolut klockrent. I övrigt var det mat. Bubbel. Shopping. Prat. Mycket prat. Och efter tips från systersonen. Det märkligaste. Ett besök hos shotluckan. Och därmed shots. De bjöd på en rejäl show när de gjorde shotsen.
Den var aningens bättre än själva drickandet av dem.

Jag kan tänka mig att fylla 40 varenda år framåt.