Det där med att försöka göra något

Jag tänkte skriva ett inlägg om kickoffen jag varit på.

Men hur ska jag kunna göra det?

När människor som försöker rädda sig själva från ett liv i krig går rakt ini döden.

Media har varit fylld av bilder på den lilla flyktingpojken som drunknat.

Den som inte berörs av det finns nog inte.

Jag har gråtit. Och gråtit. Och gråtit lite till.

Jag kan inte rädda alla. 

Jag kan nog inte rädda någon.

Men jag kan göra något.

För 255 kr blir det ett nödpaket 

Med vatten. Med mat. Med handduk. Med torra kläder. Med en filt.

Saker som jag tar för självklart. 

Efter att ha sett bilden på den lilla pojken är nu två nödpaket på väg.

För jag har två barn. Två barn som har det fantastiskt bra.

Och det minsta jag kan göra är att hjälpa två till.

Ingen kan göra allt.

Men alla kan göra något.

Du med.

Hjälpa kan du göra här eller här

Ingen. Ingen sätter sina barn i en överfull flyktingbåt ut på havet med människor som de inte känner alls. Om det inte är den enda vägen som finns. Den enda tänkbara möjligheten.

Världen är banne mig grym.