Fortsätt till huvudinnehåll

Det där med att återigen ha en plan

2015
Nytt år. Nya möjligheter som det så vackert heter.
Förra året hade jag en plan. Istället för löften. 
Löften känns liksom lite magstarkt. 
I stora ord var den att renodla. Att fokusera.
På fyra områden.
1. Familj. 
2. Träningen.
3. Vänner
4. Personligheten.

Hur det gick?
Men sådär skulle jag nog säga.
1. Det skulle vara fokus på den vuxna delen i familjen. Not so much I would say.
I våras gick det bra. Sen gick det inte alls.
2. Träningen. Jamenvisst.
Nästan samma sak där. I våras gick det sjukt bra. Sen tog det tvärstopp iom skador.
3. Vänner. Planen var att odla mina nära vänner. Och odla fram nya nära vänner.
Men faktiskt. Det har gått framåt. 
Jag har några som står mig så kära.
4. Personligheten. Bli mer ödmjuk.
Det har också gått framåt. Jag är långt ifrån klar.
Men det har gått framåt.

50%. Kunde definitivt varit sämre. Och bättre. Inte full bonus där inte.

Nu har ni väl redan somnat. Men planen för 2015. Vad är den då?
1. Att vara lycklig. 
Ingen annan gör det åt en. Man får liksom se till att göra det själv. 
Det krävs inte mycket. Ett träningspass. En kopp gott te. En kram. En bra låt.
Så 2015. 
Året jag banne mig ska vara lycklig.
2. Samspel.
Vidarespinn på min ödmjukhetsplan sen förra året. 
Ge fler komplimanger. Ge fler kramar. Ge mer beröm. Sprid leende. Skäm bort andra.
Vad har man att förlora på det? 
Inte ett skit.
3. Utmana.
Våga röra mig mer utanför den berömda boxen. 
Ta för mig på jobbet mer. 
Testa nya saker. 
Nya träningsformer. Nya maträtter. Nya resmål. Nya projekt. Bemästra nya saker.
Våga. Våga. Våga.

Vad tror ni? 
Finns det en chans för full bonus? 
Sitter du inne på något direkt tips?
Isf säger jag ja tack! :)


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Dagens tvååring

Idag har båda barnen varit hemma med sin mamma. Då händer det spännande saker. Inte pga mamman för hennes fantasi är long gone. Men uppenbarligen behövs den inte heller. I hallen möttes jag av detta. Toadörren är låst. Och uppebarligen är jag på utsidan. På insidan en tvååring som inte planerade att borsta tänderna. (utan snarare mäta hur mycket toapapper det ryms på en rulle visade det sig sen. Smart drag att låsa dörren för att hinna göra hyssen..) Skulle lägga den sovande Lilla S i förmiddags. Men sängen var upptagen. På frågan "hur sjutton kom du dit??" var svaret: Hämma pallen (=hämtade badrumspallen) kättrade (=klättrade) och oppade (=hoppade) Lilla O hämtade alltså badrumspallen. Klättrade upp på vår säng. Och Hoppade till Lilla S spjälsäng. HOPPADE. Ja alla vet ju att spjälsängar är som gjorda för att den ska komma 15 kg flygande och landa i den. Förvisso tur att han landade i men en jädra tur den höll. Var skulle Lilla S annars sova?  Och varför åker vi en

Vem vill inte dricka skumpa?

Då är det åter dags att gissa datum för leverans! Beräknat är den 9 augusti. Hittills är viktuppgången 7 kg. Någon viktuppskattning av bebisen är inte gjord denna gången, så mycket mer info kan ni inte få. Förra gången såg det ut såhär Resultatet då blev leverans 18 dagar innan beräknat. Nu, precis som då, utlovas en flaska bubbel till den som kommer närmast! Och denna gången räknas bara kommentarer i bloggen som tävlande. Sist vann min man, han gissade 1 timme fel bara men eftersom han aldrig skriver kommenterar (eller ens läser) så kommer han inte att vinna denna gången :)

Storhetsvansinne

För er som har svårt att läsa om när andra är glada eller det går bra. Hoppa över detta inlägget är ni söta. Idag sålde jag två av mina stora tavlor. TVÅ! Till någon jag inte känner. TVÅ! Jag har vett att ta iaf lite betalt för mina tavlor, då det ligger en hel del jobb bakom.  Och de köpte TVÅ!  Jag är så stolt att jag nästan spricker. Och vill skrika ut det. Så nu är det fritt fram att tycka jag är odräglig. Att säga "jahaja, tror hon att hon är något". Att fundera på vad det är för galningar som köpt TVÅ stora tavlor.  Jag vet ju, att det är mot Jante att uttala sig så här.  Man bör ju be om ursäkt för det man gör. Inte tycka det är bra.  F*ck Jante är svaret! För sautan i gatan vad bra jag är! Iaf idag.  (Jag lovar, storhetsvansinnet har gått över tills imorgon och då kommer ett inlägg om vad som händer när man tar med sig två barn till sitt jobb för att fika. För det, det ska jag göra imorgon. Och då kommer jag minsann inte vara så bra)