Fortsätt till huvudinnehåll

Det där med att ha firat jul

jag tänkte jag skulle tanka upp mina bilder från den "riktiga kameran"
Men eftersom jag inte orkar resa mig får ni liksom hålla till godo med mobilens.
För jag är lite trött. Lite julen-bakis. Dvs full med mat, godis och lite allmänt matt.
Ändå tycker jag inte det varit så mycket julstress i år.
Det har blev mycket av allt utan stress.
Skönt att kunna använda projektledar-skills även hemma.


Igår när Kalle Anka började fylldes huset med 16 vuxna och 7 barn.
För att göra det extra festligt börjar vi med glöggfika. 
Så att alla blir sockerstinna. 
Små som stora.
Toppen bli lagom när tomten kommer.
Eller tomtarna som var fallet  detta året.
En med rejäla trätofflor. 
En snabb som en vessla. Som sprang runt i hela huset.
Och efter en stund även en red- and -white-creware. Som liksom styrde upp alltihop.
Vilket visade sig behövas. 
För kaos. Det var bara förnamnet. 
MC-ligisten hade behövts resten av utdelningen med tror jag.
Men ibland är jag väldigt tacksam att vi har fantastiska människor i vår närhet som gör galna saker.
Vesslan-tomten smög också runt i vår trädgård på julaftonsmorgon.
Barnen tittade storögt. Ropade in honom. Och fick julklappar.
Barn och föräldrar var ungefär lika förvånade. 


Den roligaste julklappen fick min ena systerson. Av sin bror.
En hästhuvud-mask. 
Jag skrattar fortfarande bara jag tänker på det.
Hysteriskt roligt. 
Att inte det blivit årets julklapp är ju ändå bra märkligt.


Förutom att trycka i mig ansenliga mängder mat och julgodis toppade jag med det bästa.
Fin-julmust. 
Nomnom.
Men jag är glad. 
Glad att jag ficka fira med så fina människor.
Glad för att mina barn fick "allt de önskade sig"
Glad av att se att alla verkade trivas.
Och glad att jag hann med ett löppass på julaftonsmorgon.
I tomteluva. Så klart.


Och nu. 
Nu är det dags att börja fundera.
Snart ska nyårsplanen spikas.
Det är planen för hela nästa år.
Inget löfte. Utan en plan.
Gör en du med vettja! 
Man jobbar så mycket bättre när man har ett tydligt mål.
(och en tidsplan säger projektledaren i mig)

Kommentarer

  1. Hahaha alltså, vem köper ett hästhuvud-mask och ger bort i julklapp? Vad tänkte du när du öppnade? Det är iofs väldigt kul. Och SER framför allt väldigt kul ut.

    Om du gillade julkalender som Emily Dahl hade på sin blogg under december månad så vill jag tipsa dig om min fotoutmaning 2015.
    Den är uppbyggd på samma vis men under ett helt år istället. En dag i veckan, valfri, så lägger du upp en bild som passar till veckans tema på din blogg och/eller instagram.
    All information om fotoutmaningen 2015 och varje veckans tema hittar du på den här adressen.
    http://louiseiturkiet.blogg.se/2014/december/53-veckors-fotoutmaning.html

    Ha en bra Tisdag och god fortsättning på nya året.
    Kramar Louise

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Första nyansen av Dublin, med barn

Det var i Dublin vi tog paus från vardagen.  Hela familjen faktiskt.  Och Dublin visade sig vara en helt fantastisk stad.  Långt över våra förväntningar. Vet inte riktigt vad vi hade väntat oss.  Kanske en grå industristad. Typ.  Solen sken och irländarna kan vara bland de trevligaste folken jag någonsin har träffat.  Jag läste innan att Dublin inte var en barnvänlig stad. Jag håller verkligen inte med.  Till er som funderar på att resa dit, gör det! Det är lagom långt iväg, lagom stort och alla är höga på Guinness och därmed superglada.
Förutom en bildkavalkad. Ska ni får några bra tips. 







Åker man med barn till en storstad är det ganska skönt att bo i lägenhet.  Vi bodde i en tvåa som låg väldigt centralt. Perfekt.
Och med utsikt över en biltvätt. Till Lilla O:s stora lycka. Vad finns det då att göra i Dublin för barn? Äta glass. Det finns massor med riktigt bra glasställen. Titta på broar. Lyftkranar. Bussar. Spårvagnar. Häst o vagn osv.  En uppsjö med mer eller mindre märkliga for…

Det där med att ha gjort en favorit i repris

Vi gjorde en favorit i repris. Och drog till Åre.  En repris från förra året. Då jag var där med världens bästa kollegor. Vi är inte kollegor längre. Faktiskt inte alls många av oss.  För att vara mer korrekt så är två det. Men det är fina människor. Fantastiskt fina. Och jag är väldigt glad. Och väldigt tacksam att de finns kvar i mitt liv. Och att de gillar att åka skidor. Vädret var helt ok. Det var en hel del sol.  En del snö. Dock bara på marken. Inte i luften. Men vad gör det. Det var tydligen en del is med. Så jag gjorde en liten vurpa. Så klart en väldigt elegant vurpa. Som resulterade i en skoterfärd, lite röntgen, en tumme som är gipsad. Inte helt enligt planen.  Men ändå.  Det kan vara så mycket värre. Och det där. Det kan man verkligen leva med. Sista dagen öppnades högzon. Och vi hann med några åk där med. Och en fantastisk utsikt. Tack Åre. För strålande dagar. Nästa år taggar vi Alperna.

Det där med konstrunda på Österlen

Det blev konstrunda på Österlen även denna påsken. Som sig bör. Som traditionen säger. Hittade en del nya ställen. En del gamla ställen. En del tavlor. En del keramik. Och en hel massa mat. För att vara exakt 
I år var det lite nytänk. Så vi åt lunch när det var lunch. Istället för att fika. Väldigt vuxet. Vi hittade ett fantastiskt ställe i Sankt Olof. Byvägen 35. De serverade vegetarisk påskbuffe. En helt fantastisk sådan. I en helt fantastisk miljö.

Jag skulle kunna flytta in direkt.
Älskar den rustika känslan. Med tegel. Gamla detaljer. Att allt är genomtänkt. Dessutom. På Österlen <3 p="">



De har öppet annars också. Men serverar gissningsvis inte påskbuffe då. Men väl annat. Pizzor om jag inte minns fel. Och Fika. Så klart. Och Fika. Det är viktigt det.