Fortsätt till huvudinnehåll

Det där med att ha en intensiv vecka

Det har varit en tuff vecka.
Tittar man här kan man lätt tro att jag förvsunnit från jordens yta.
Började veckan men tre dagar i Sthlm. På "speechtraining"
Otroligt bra och givande utbildning i kommunikation och presentationsteknik.
Som dock gjorde att hjärnan var helt slut på kvällarna. 
Det enda som kunde tas in då var julskyltning på NK.
Fantastisk som varje år.
Och god mat.
Det gäller liksom att passa på när man är i storstan.
Ett besök på Koh Pangang på söder. Klassiskt.
Ett besök på Shanti. Också på söder. Inte så klassiskt. Iaf inte för mig som aldrig äter indiskt.
Men jag dör så gott det var! 
Dit går jag definitivt fler gånger.
Är ni i Stockholm så ta en vända förbi NK.
Har ni barn med er så kan ni nog stå utanför och frysa och titta på allt som rör sig i några timmar,
Stockholm var för övrigt fullt med älgar. STORA älgar. 
Jag förstår inte riktigt grejen.
Men det är ju annorlunda om inte annat.
Resten av veckan har varit fylld med jobb. After work. Glöggmys. 
Först idag har varit lugn.
Lugn har därmed inneburit storhandling i fyra affärer med två halvportioner.
Ensam.
Eller ensam och ensam. Tillsammans med fyra miljoner andra. Ungefär.
Däremot 13 km löpning. Alldeles lonesome. På tiden. På alla sätt.
Bakat saffransbullar. Bakat pepparkakscupcakes. Gjort lime-snöbollar. Kokt knäck. 
Tagit en massa kort. Beställt julkort.
Beställt ett gäng julklappar.
Ändå. Sjukt effektiv dag.
Nu stänger vi den och kör en liknande imorgon.

Kommentarer

  1. Jag som varit så o-pepp på Sthlm nästa veckan börjar nästan bli lite sugen. Tack för motivationen ;-)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Första nyansen av Dublin, med barn

Det var i Dublin vi tog paus från vardagen.  Hela familjen faktiskt.  Och Dublin visade sig vara en helt fantastisk stad.  Långt över våra förväntningar. Vet inte riktigt vad vi hade väntat oss.  Kanske en grå industristad. Typ.  Solen sken och irländarna kan vara bland de trevligaste folken jag någonsin har träffat.  Jag läste innan att Dublin inte var en barnvänlig stad. Jag håller verkligen inte med.  Till er som funderar på att resa dit, gör det! Det är lagom långt iväg, lagom stort och alla är höga på Guinness och därmed superglada.
Förutom en bildkavalkad. Ska ni får några bra tips. 







Åker man med barn till en storstad är det ganska skönt att bo i lägenhet.  Vi bodde i en tvåa som låg väldigt centralt. Perfekt.
Och med utsikt över en biltvätt. Till Lilla O:s stora lycka. Vad finns det då att göra i Dublin för barn? Äta glass. Det finns massor med riktigt bra glasställen. Titta på broar. Lyftkranar. Bussar. Spårvagnar. Häst o vagn osv.  En uppsjö med mer eller mindre märkliga for…

Det där med att ha gjort en favorit i repris

Vi gjorde en favorit i repris. Och drog till Åre.  En repris från förra året. Då jag var där med världens bästa kollegor. Vi är inte kollegor längre. Faktiskt inte alls många av oss.  För att vara mer korrekt så är två det. Men det är fina människor. Fantastiskt fina. Och jag är väldigt glad. Och väldigt tacksam att de finns kvar i mitt liv. Och att de gillar att åka skidor. Vädret var helt ok. Det var en hel del sol.  En del snö. Dock bara på marken. Inte i luften. Men vad gör det. Det var tydligen en del is med. Så jag gjorde en liten vurpa. Så klart en väldigt elegant vurpa. Som resulterade i en skoterfärd, lite röntgen, en tumme som är gipsad. Inte helt enligt planen.  Men ändå.  Det kan vara så mycket värre. Och det där. Det kan man verkligen leva med. Sista dagen öppnades högzon. Och vi hann med några åk där med. Och en fantastisk utsikt. Tack Åre. För strålande dagar. Nästa år taggar vi Alperna.

Det där rummet

Vi har ju ett sånt där rum.  En såndär walk-in-closet.  Det är väldigt väldigt trevligt att hela tiden se alla kläder så man lätt kan välja. Ändå. På något magiskt sett. Så har jag inget att ha på mig.  Det är ju bra konstigt det där.
Den jättestora spegeln kommer från min mormor. Hon var sömmerska. Jag har inte ärvt en enda gen därifrån tror jag. Men spegeln. Den är bra fin den. Och väger mer än jag orkar lyfta. Kettlebells:en är INTE mina.  Jag kan inte lyfta dem heller... Just ja, väggen bakom spegeln.  Den var för vacker för att klä in när vi renoverade.