Fortsätt till huvudinnehåll

Det där med att ha varit på minisemester

Här har vi varit i helgen.
Den klassiska bilden. Från Legoland.
Där och på Lalandia tillbringade vi fyra dagar.
Och hade väldigt väldigt roligt.


Det spanades på mängder med fantastiska legobyggen.
Det måste vara ett av de coolaste jobben. Att få bygga ihop allt på legoland.
Ja tack. Jag tar jobbet.

 Lilla O insåg plötsligt tjusningen med karuseller. 
Och stora farliga kanor på Lalandia.
Han åkte därför allt. Som han fick. Och kanske någon kana där hans mamma sa att han fick men inte riktigt reglerna.
Till mammans stora förtjusning! 
Äntligen!
Vad vi ska åka!



Det fanns mängder med bra karuseller för små barn och för hela familjer på legoland. 
Så alla fick sin beskärda del.
Det spelades också teater på området. 
Lilla O såg den. Tre gånger. 
"mamma. Jag älskar teater"
Sedär. Så bra. 
Lillskiten bara kammar hem pluspoäng efter pluspoäng hos sin mamma.
Tänk vad kul!
Pappan i familjen var tacksam om han slapp åka några läskigheter. Som tex flygplanen. Som ändå går en meter ovanför mark. De tre yngsta i familjen fick åka den. Själva. I en vagn. Med en spak att styra. Kul. 
Vi hade eminent sällskap hela helgen. Det gjorde att det var glada barn nästintill varje sekund. Och glada föräldrar. Win-win.
Och jag blir alldeles varm i hjärtat när jag tänker på vilken bra semester det blev.
Idag har de tre yngre i familjen varit hemma och försökt komma över jetlaggen man tydligen får när man har varit i Danmark,

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Det där med att ha gjort en favorit i repris

Vi gjorde en favorit i repris. Och drog till Åre.  En repris från förra året. Då jag var där med världens bästa kollegor. Vi är inte kollegor längre. Faktiskt inte alls många av oss.  För att vara mer korrekt så är två det. Men det är fina människor. Fantastiskt fina. Och jag är väldigt glad. Och väldigt tacksam att de finns kvar i mitt liv. Och att de gillar att åka skidor. Vädret var helt ok. Det var en hel del sol.  En del snö. Dock bara på marken. Inte i luften. Men vad gör det. Det var tydligen en del is med. Så jag gjorde en liten vurpa. Så klart en väldigt elegant vurpa. Som resulterade i en skoterfärd, lite röntgen, en tumme som är gipsad. Inte helt enligt planen.  Men ändå.  Det kan vara så mycket värre. Och det där. Det kan man verkligen leva med. Sista dagen öppnades högzon. Och vi hann med några åk där med. Och en fantastisk utsikt. Tack Åre. För strålande dagar. Nästa år taggar vi Alperna.

Första nyansen av Dublin, med barn

Det var i Dublin vi tog paus från vardagen.  Hela familjen faktiskt.  Och Dublin visade sig vara en helt fantastisk stad.  Långt över våra förväntningar. Vet inte riktigt vad vi hade väntat oss.  Kanske en grå industristad. Typ.  Solen sken och irländarna kan vara bland de trevligaste folken jag någonsin har träffat.  Jag läste innan att Dublin inte var en barnvänlig stad. Jag håller verkligen inte med.  Till er som funderar på att resa dit, gör det! Det är lagom långt iväg, lagom stort och alla är höga på Guinness och därmed superglada.
Förutom en bildkavalkad. Ska ni får några bra tips. 







Åker man med barn till en storstad är det ganska skönt att bo i lägenhet.  Vi bodde i en tvåa som låg väldigt centralt. Perfekt.
Och med utsikt över en biltvätt. Till Lilla O:s stora lycka. Vad finns det då att göra i Dublin för barn? Äta glass. Det finns massor med riktigt bra glasställen. Titta på broar. Lyftkranar. Bussar. Spårvagnar. Häst o vagn osv.  En uppsjö med mer eller mindre märkliga for…

Det där med att ha få ha det ljuvligt

Tänk att få äta god mat. Prata livet.
Dricka bubbel. Skratta.
Finnas till. Äta glass.
Smida planer. Förkasta planer.
Skratta lite till.
Och ha det ljuvligt.
Tänk att få ha fina människor i sitt liv.
Att få ventilera. Att få feedback.
Att bli lyssnad på.
Att få lyssna.
Livet är bra fint!
På en vanlig fredag dessutom.