Det där med att åter vara på Tosselilla

I söndags var vi på Tosselilla. Sommarlandet som jag nästan växte upp med.

Jag var sex år när de öppnade och har varit där en hel del.

En del hade ändrats men mycket är faktiskt kvar.

Tivolit var nytt. Lilla O och Lilla S åkte karuseller tillsammans(!) Flera stycken tom.

Utan att slåss.

Räddningen är förstås två rattar i varje bil. 

Där det förutom i stort sett bara var en tarzan-stig med lianer tidigare fanns det numera djur, indianby, dinosar och flera tarzanstigar. 

Lilla O gillade allt. 

Morfaren ser ut att gilla indianernas hästar. De var i trä. Så ingen levande häst kom till skada när vi tog bilden...

Lilla O förklarade glatt för Stina allt han visste om dinosar. Vilket är en del. 

Och ungefär hälften av det är dessutom sant. Inte illa. 

Lilla O hade samma sommarlands-favorit som jag hade när jag var liten.

Vilda forsen. 

När jag var liten åkte jag den till baddräkten slets ut. 

Denna gången åkte vi den tills mini bikini slets ut. I princip.

Och jag tror vi gillade det lika mycket båda två.

Lilla S åkte en liten vattenrutschkana för barn. Två miljoner gånger. Ungefär.

Det och att Stina visade honom hur han skulle ha händerna i fickorna var lätt det han tyckte var bäst.

Klart värt ett besök. Även med små barn.

Tiden rusade fram och vi har lovat Lilla O och Lilla S att vi åker tillbaka. 

För ingen ville riktigt åka hem.

Vad jag tyckte var bäst?

Förutom en heldag med familjen tillsammans med Morfaren och Stina så ligger vattenlandet väldigt högt på listan.

Och att jag åkte bergodalbana med min pappa. 

Under vissa protester.

Men en förälders förpliktelser slutar inte för att barnet är 36. 

Så pappa fick "glatt" åka.