Fortsätt till huvudinnehåll

Det där med att kassera sin axel

Jag äter glass. Tröstäter för att vara mer exakt.
Även om jag vet att det inte hjälper.
Jag har haft ont i nacke. Rygg. Höger axel. Ner i handen.
Ett bra tag har det gjort ont.
Två besök till kiropraktorn har det varit.
Utan att det har hjälpt tycker jag.
Idag var jag hos "min" osteopat.
Som vanligt gjorde det susen.
Tyvärr hittade hon en orsak jag inte vill höra
En stor muskel som går på sidan och upp i axeln är rejält inflammerad.
Den gör att övriga muskler som går ihop med den i axeln har dragit ihop sig och blivit irriterade.
Hon hittade en punkt som hon tryckte länge på. 
En punkt som gjorde att det strålade ut i handen och upp i nacken.
Trots punkten satt på sidan en bra bit ner.
Det gjorde så ont att jag började gråta. 
Tydligen ser det väldigt mörkt ut.
All träning som sliter minsta lilla på axeln förbjöds.

Och vi kan säga att hon inte direkt rekommendera att köra en halv iron man i juni.
Hon trodde nog att jag skulle klara det. 
Men jag skulle troligen bli så skadad att jag kan stryka all träning resten av året sen.
Och det vill jag inte.
Jag försöker bara komma över det.
Jag anmäler mig inte till saker jag inte genomför.
Men denna gången kanske det får bli så.
Jäkla skit!
Jag är arg. Ledsen.
Men jag inser jag med att det enda förnuftiga är att inte göra det.
Hjärtat ska bara förstå det med.

Kommentarer

  1. Stackare! Vet hur du brinner för din träning men det är nog klokt att avstå. Kramen på dig!
    Kram Lotta

    SvaraRadera
  2. Åh stackars dig, du som tränar så flitigt och peppigt inför detta. Kan du kanske hitta nått annat lopp/utmaning som inte är belastande för axeln som du kan köra istället? Nån fräsig mara/halvmara kanske i någon fräck storstad så du får både resa och springa? Lycka till och hoppas du snart mår bättre i axeln!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Bästa dagistipset!

Lilla O fick nappar med namn redan för ett år sedan när han började på dagis. Världens smartaste!! Det är nog med baciller på dagis ändå, har de namn på napparna minskar iaf risken att de har varandras nappar. Inte lätt för pedagogerna att hålla koll på vilken napp som är vems annars. Nu ska ju inte Lilla S börja dagis riktigt än, men det kändes lika bra att använda napp med namn nu med. Beställde ett gäng från sundanappar.se som hade snabb leverans! (jag har ju en tendens att beställa saker typ dagen efter jag behöver det. ) Och det visade sig vara lika bra det. För Lilla S är en mästare på att spotta ut nappen, ganska långt till och med. Så i högtalarna på Maxi hördes häromdagen: Upphitttat: Sixtens napp! Sedär, tur den var märkt. Annars hade vi nog kunnat köpa högvis med nappar till den ungen. Han såg ganska nöjd ut när den återfanns iaf. :) Lilla S gillar att sova med händerna över ögonen på dagen, och idag lyckades jag fånga honom på bild när han gör det. Så ...

Byta ut och fräscha upp

Jag rensar i min garderob.  För att slippa se de där snygga sakerna. Som ändå inte passar. Och bara gör mig irriterad när jag ser dem. Ovan tex. Supersnygga mörkbruna skor i skinn från GANT. Aldrig använda.  För jag har dragit någon led i foten som gör att jag inte kan ha dem.  Trots de var så sköna. Stilrena. Snygga. Jag har sorterat ut klänningar som inte passar. Byxor. Blusar. Osv osv. Lite försöker jag sälja. Balklänningar. Skorna ovan. Något ni behöver? Vad jag ska ha i min garderob istället? Jo jag ska till Barcelona nästa vecka. Så jag tänker. Att det nog löser sig. Några tips på Barcelona?  Restauranger. Shoppingställen. Most-do:s. Rester med några tjejkompisar.  Ska bli underbart. Men det behöver jag nog inte säga.

Känna sig hemma

Igår skickade jag en länk till min man.  På ett fritidshus på Österlen som jag nog inte kan leva utan.  Jag tror han kommer att ignorera det mailet. Eller hävda att man visst kan leva det huset. Däremot inte utan ett hus i Norrland. Som vi tydligen bara måste ha. Trots att det knappt används.  Min man samlar på hus.  Bara inte såna hus som jag vill ha. Men tänk, långa sandstränder, underbar småstad och människor med ljuvlig dialekt. Tror jag skulle känna mig hemma.  Och drömma, det bör man göra! bilderna är lånade från www.ystad.se