Fortsätt till huvudinnehåll

Det där med att ha energi

Idag var en dag med ork. Med energi. Med lust.
Och när jag lägger den sidan till.
Då är jag ganska effektiv.
Det var dessutom en dag hemma med barnen.
Grundtanken var därför besök i lek- och djurpark med picknick.
Tills det visade sig blåsa orkan ute.
Med risk för att den minsta halvportionen skulle blåsa iväg bytte vi därför planer.


Båda halvportionerna målade finfina tavlor.
Med mina oljefärger. 
Och mina penslar.
Inget av det kommer att bli vad det har varit.
Och nej. Det kanske inte är min mest briljanta idé.

För att tona ner kaoset tog vi en tur till biltvätten.
Vilket barn blir inte imponerad av en guldtvätt?
Och eventuellt behövde bilen plockas fram under allt skit.
Det är lite osäkert hur jag tänkte när jag köpte en vit bil.


Vi gjorde ett totalt kaosartat besök på leksakshuset. 
Detaljerna har god potential att bli ett kapitel i en bok.
Men till slut inhandlades present till helgens barnkalas.
Den händelsen kan vara den viktigaste ever om du frågar Lilla O.
Det har sedan fixats lunch. Vårats mattor. Tvättats.
Bakats kanelbullar. Gjorts rostade lakritsmandlar.
Lagats middag. Målats riddarborgssäng. Och till slut tränats.
Nu. Nu ska jag gå och dö i sängen.
Och hoppats att orken stannar.
Att det vände snabbt denna våren.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Dagens tvååring

Idag har båda barnen varit hemma med sin mamma. Då händer det spännande saker. Inte pga mamman för hennes fantasi är long gone. Men uppenbarligen behövs den inte heller. I hallen möttes jag av detta. Toadörren är låst. Och uppebarligen är jag på utsidan. På insidan en tvååring som inte planerade att borsta tänderna. (utan snarare mäta hur mycket toapapper det ryms på en rulle visade det sig sen. Smart drag att låsa dörren för att hinna göra hyssen..) Skulle lägga den sovande Lilla S i förmiddags. Men sängen var upptagen. På frågan "hur sjutton kom du dit??" var svaret: Hämma pallen (=hämtade badrumspallen) kättrade (=klättrade) och oppade (=hoppade) Lilla O hämtade alltså badrumspallen. Klättrade upp på vår säng. Och Hoppade till Lilla S spjälsäng. HOPPADE. Ja alla vet ju att spjälsängar är som gjorda för att den ska komma 15 kg flygande och landa i den. Förvisso tur att han landade i men en jädra tur den höll. Var skulle Lilla S annars sova?  Och varför åker vi ens till ba…

Det där med att ladda in energi

Jag startade helgen, eller iaf lördagen med att skapa energi tillsammans med en fin vän.
Varmbadhuset i stan. Brunch på landbron. Promenad i solen.

Inget märkvärdigt. Men kändes så otroligt lyxigt.
För tydligen tar jag sällan paus från måstena.  Laddar mer ur energi än in.
Och vet du. Måstena var kvar även efteråt. Och ingen har farit illa för att det inte blev gjort precis då. Det är dessutom fortfarande kvar.
För jag började göra annat istället. 
Tänk på att det är viktigt att få in mer energi än du lämnar ut. Och ibland måste du själv skapa de tillfällena. Andra fixar det inte åt dig.

Det där med att våga berätta

Så var det då dags för lite allvar. Dags att berätta. Och att sluta skämmas. För saker som har varit. De har just varit.
För ett antal år sedan var mitt liv aningens annorlunda. Så klart. Jag pluggade till elektroingenjör på högskolan. Jag var sambo. Jag hade massor med vänner. och jag hade ganska roligt. Minsann. Men. Jag mådde skit. Och det fanns inte en anledning till varför jag gjorde det. Det fanns kanske 100. Större och mindre. Allvarliga och fjantiga. Men skit det mådde jag. Och jag la all min fokus på mat. Eller snarare att inte äta.  Och att inte äta gjorde jag bra. Nu vill man gärna kategorisera in detta i något sjukdomsfack. Vilket jag själv har lite svårt att göra. Men vi kan sammanfatta det i ätstörning. Det räcker bra där liksom. Då vill folk. Av någon anledning alltid veta vad man vägde. För tydligen är det så man bedömer om någon har en ätstörning. Jag vägde 46 kg som minst. Jag trodde det var 52 men efter att idag letat igenom mina gamla dagböcker kan jag konstatera …