Fortsätt till huvudinnehåll

Det där med att äta alldeles för mycket mat



Det kan ha varit så att vi har ätit hela helgen.
Typ precis hela helgen.
I fredags, när barnen hade lagt sig, hämtade vi hit ett par fina vänner.
Åt ostar. Räkor. Kungskrabba. 
Och tittade på på spåret.
Och kände oss väldigt vuxna.
Men å andra sidan så är vi ju faktiskt det.
Vare sig vi vill det eller inte.



Att börja lördagen med en adventsbrunch gjorde helgen ännu bättre.
Det fanns en massa gott att välja på. 
Inte helt otippat åt jag för mycket.
Eller det gjorde nog hela familjen.
Dessutom arrangerades pyssel för barnen.
Jag har så ambitiösa och duktiga vänner!
Efter att ha huggt ner några granar bar det iväg på nästa glöggmingel.
Bortskämda igen. 
Med flera sorters glögg och en hel massa godsaker.
Mycket skratt. Mycket barnbus.
Hela familjen hade en härlig lördagskväll.
När det är som bäst.


En enormt social helg bjöd iaf på lite julpyssel.
Höstkransarna har äntligen blivit julkransar.
Tog bara lite gran och lite dekorationer.
Hoppas på less-is-more-principen när det gäller dem.
Misteln är upphängd. Bara att komma hit och pussas!
En del julgodis är klart.
Men jag ska aldrig mer göra lakritsknäck. 
jag har på riktigt ätit upp en hel sats.
Själv.
Heja mig.



Kommentarer

  1. Jag vill oxå vara vuxen!! Vilken mys helg. En sån helg som man minns! Oj då, jag hade tänkt göra lakritskola.. Kanske inte ska nu.. Jag menar, jag äter väl upp allt själv...
    Kramar Lotta

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Första nyansen av Dublin, med barn

Det var i Dublin vi tog paus från vardagen.  Hela familjen faktiskt.  Och Dublin visade sig vara en helt fantastisk stad.  Långt över våra förväntningar. Vet inte riktigt vad vi hade väntat oss.  Kanske en grå industristad. Typ.  Solen sken och irländarna kan vara bland de trevligaste folken jag någonsin har träffat.  Jag läste innan att Dublin inte var en barnvänlig stad. Jag håller verkligen inte med.  Till er som funderar på att resa dit, gör det! Det är lagom långt iväg, lagom stort och alla är höga på Guinness och därmed superglada.
Förutom en bildkavalkad. Ska ni får några bra tips. 







Åker man med barn till en storstad är det ganska skönt att bo i lägenhet.  Vi bodde i en tvåa som låg väldigt centralt. Perfekt.
Och med utsikt över en biltvätt. Till Lilla O:s stora lycka. Vad finns det då att göra i Dublin för barn? Äta glass. Det finns massor med riktigt bra glasställen. Titta på broar. Lyftkranar. Bussar. Spårvagnar. Häst o vagn osv.  En uppsjö med mer eller mindre märkliga for…

Det där med att ha gjort en favorit i repris

Vi gjorde en favorit i repris. Och drog till Åre.  En repris från förra året. Då jag var där med världens bästa kollegor. Vi är inte kollegor längre. Faktiskt inte alls många av oss.  För att vara mer korrekt så är två det. Men det är fina människor. Fantastiskt fina. Och jag är väldigt glad. Och väldigt tacksam att de finns kvar i mitt liv. Och att de gillar att åka skidor. Vädret var helt ok. Det var en hel del sol.  En del snö. Dock bara på marken. Inte i luften. Men vad gör det. Det var tydligen en del is med. Så jag gjorde en liten vurpa. Så klart en väldigt elegant vurpa. Som resulterade i en skoterfärd, lite röntgen, en tumme som är gipsad. Inte helt enligt planen.  Men ändå.  Det kan vara så mycket värre. Och det där. Det kan man verkligen leva med. Sista dagen öppnades högzon. Och vi hann med några åk där med. Och en fantastisk utsikt. Tack Åre. För strålande dagar. Nästa år taggar vi Alperna.

Det där rummet

Vi har ju ett sånt där rum.  En såndär walk-in-closet.  Det är väldigt väldigt trevligt att hela tiden se alla kläder så man lätt kan välja. Ändå. På något magiskt sett. Så har jag inget att ha på mig.  Det är ju bra konstigt det där.
Den jättestora spegeln kommer från min mormor. Hon var sömmerska. Jag har inte ärvt en enda gen därifrån tror jag. Men spegeln. Den är bra fin den. Och väger mer än jag orkar lyfta. Kettlebells:en är INTE mina.  Jag kan inte lyfta dem heller... Just ja, väggen bakom spegeln.  Den var för vacker för att klä in när vi renoverade.