Fortsätt till huvudinnehåll

Det där med höstpyssel

Igår var jag och halvportionerna lediga.
Förutom att utflykta oss till lekparken för kompishäng med fika så hade vi höstpyssel hemma.
Det var en favorit i repris. Lövkransar.
Lättare än så blir det nog inte. 
Perfekta höstpysslet. Med eller utan barn.

Halvportionerna samlade högvis med löv. 
I glada färger enligt instruktionen från mamman.
Jag har sparat halmstommar som jag gör mina kransar på.
Om man inte har några såna liggande kan man ta tidningspapper och forma.
Sen är det bara att sätta dit löv efter löv med hjälp av ståltråd.
Halvportionerna röstade för kastanjedekoration. 
Därav tre kastanjer på varje. Också fästa med ståltråd bara.
För att löven inte ska bli vissna och bruna direkt så sprayar jag dem med spraylack.
Har man inte det så går det faktiskt lika bra med hårspray.
(fundera på det ni som har det i håret..:))


Och Voila! 
Snyggt om ni frågar oss :)

Kommentarer

  1. Ja guuud det blev ju huuur fint som helst!! Jättefint höstpynt och så vacker design på pardörren!! Kul att pyssla tillsammans med barnen också :)

    Jättefin inspo!

    Kramizar aka

    SvaraRadera
  2. Jättefina kransar, det skall bli lite höstpyssel i helgen... har fått beskrivning på en lövkrona.
    Kram Birgitta

    SvaraRadera
  3. Jättefina kransar, det akall bli lite pyssel till helgen...har fått beskrivning på lövkronor.
    Kram Birgitta

    SvaraRadera
  4. haha halvportionerna var ett roligt uttryck! Jättefina kransar! Kram Nilla

    SvaraRadera
  5. Som ett konstverk, hur fin som helst o vilken välkomnande entre, gillas. Kramisar Tina

    SvaraRadera
  6. Åhhh vad fint och vad smart att spara själva halmstommen, ska nog försöka få till en liten höstkrans i helgen jag med - det är ju så enkelt och gör sån skillnad på ytterdörren ;)

    Kram ullis

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Första nyansen av Dublin, med barn

Det var i Dublin vi tog paus från vardagen.  Hela familjen faktiskt.  Och Dublin visade sig vara en helt fantastisk stad.  Långt över våra förväntningar. Vet inte riktigt vad vi hade väntat oss.  Kanske en grå industristad. Typ.  Solen sken och irländarna kan vara bland de trevligaste folken jag någonsin har träffat.  Jag läste innan att Dublin inte var en barnvänlig stad. Jag håller verkligen inte med.  Till er som funderar på att resa dit, gör det! Det är lagom långt iväg, lagom stort och alla är höga på Guinness och därmed superglada.
Förutom en bildkavalkad. Ska ni får några bra tips. 







Åker man med barn till en storstad är det ganska skönt att bo i lägenhet.  Vi bodde i en tvåa som låg väldigt centralt. Perfekt.
Och med utsikt över en biltvätt. Till Lilla O:s stora lycka. Vad finns det då att göra i Dublin för barn? Äta glass. Det finns massor med riktigt bra glasställen. Titta på broar. Lyftkranar. Bussar. Spårvagnar. Häst o vagn osv.  En uppsjö med mer eller mindre märkliga for…

Det där med att ha gjort en favorit i repris

Vi gjorde en favorit i repris. Och drog till Åre.  En repris från förra året. Då jag var där med världens bästa kollegor. Vi är inte kollegor längre. Faktiskt inte alls många av oss.  För att vara mer korrekt så är två det. Men det är fina människor. Fantastiskt fina. Och jag är väldigt glad. Och väldigt tacksam att de finns kvar i mitt liv. Och att de gillar att åka skidor. Vädret var helt ok. Det var en hel del sol.  En del snö. Dock bara på marken. Inte i luften. Men vad gör det. Det var tydligen en del is med. Så jag gjorde en liten vurpa. Så klart en väldigt elegant vurpa. Som resulterade i en skoterfärd, lite röntgen, en tumme som är gipsad. Inte helt enligt planen.  Men ändå.  Det kan vara så mycket värre. Och det där. Det kan man verkligen leva med. Sista dagen öppnades högzon. Och vi hann med några åk där med. Och en fantastisk utsikt. Tack Åre. För strålande dagar. Nästa år taggar vi Alperna.

Det där med att ha varit på baluns

Igår var det baluns.  Överraskningsmiddag för en nybliven 40 åring närmare bestämt. Så inatt inkasserades hela 3 timmar sömn.  Det blir man ett riktigt charmtroll på om ni undrar.  Eller mest troll faktiskt. Men det var värt det.
Och denna gången var det ingen gammal vän. Utan en ganska ny förmåga.
Tänk att få träffa nya människor. Som man kommer nära. I vuxen ålder.
Det är en ynnest.