Fortsätt till huvudinnehåll

Det där med att ha gjort en egen lampa

Minns att jag sett idén någonstans för hundra år sedan.
Men äntligen fick jag tummen loss och försökte mig på det.
Jag blev minsann ganska nöjd med min lampa. 
Snygg både tänd och släckt. 
Ibland. Ibland behöver man inte köpa dyra designlampor. Ibland
Stommen är en risbollslampa från IKEA. 
Kostade väl en tjuga eller så.
Och sjumiljarder tappar som jag klippt av vanligt skrivarpapper.
Limpistolen gjorde ett fantastiskt jobb när varje tapp limmades dit.
Jag började längst ner på lampan och gick uppåt.
Varv för varv.

Till slut blev den äntligen klar.
Jag tror det är enklast att ha den upphängd när man limmar dit allt.
Och ja, upphängningen här är bara provisorisk. 
Den ska få flytta till ett annat ställe nu.
Men visst blev den ganska snygg?

Kommentarer

  1. Jättefin, du är så duktig :-) Hittar du inget bra ställe att hänga den på så vet jag var där finns ;-) Kram Systern

    SvaraRadera
    Svar
    1. känns tryggt att veta! :) Kram

      Radera
  2. Snyggt, jättesnygg! Har du färgad lampa i? Den ser rosa eller lila ut på bilden.
    Kram Lotta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej det är en vanlig glödlampa i. Alla papperna ovanpå varandra ger effekten att det kan se ljuslila ut.
      Kram!

      Radera
  3. Oj vad duktig du är! Känns som mycket tålamod ligger bakom denna! Kram Nilla

    SvaraRadera
  4. Men duktiga du!! Wow, vilken fin lampa du gjort, ser ju ut att komma från "dyra gatan" :) Vad fiffigt! Tack för fin inspo!!

    Kraaaaaaam aka

    SvaraRadera
  5. Tummen upp för en superfin lampa, ger ett riktigt läckert sken. Kramisar Tina

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Första nyansen av Dublin, med barn

Det var i Dublin vi tog paus från vardagen.  Hela familjen faktiskt.  Och Dublin visade sig vara en helt fantastisk stad.  Långt över våra förväntningar. Vet inte riktigt vad vi hade väntat oss.  Kanske en grå industristad. Typ.  Solen sken och irländarna kan vara bland de trevligaste folken jag någonsin har träffat.  Jag läste innan att Dublin inte var en barnvänlig stad. Jag håller verkligen inte med.  Till er som funderar på att resa dit, gör det! Det är lagom långt iväg, lagom stort och alla är höga på Guinness och därmed superglada.
Förutom en bildkavalkad. Ska ni får några bra tips. 







Åker man med barn till en storstad är det ganska skönt att bo i lägenhet.  Vi bodde i en tvåa som låg väldigt centralt. Perfekt.
Och med utsikt över en biltvätt. Till Lilla O:s stora lycka. Vad finns det då att göra i Dublin för barn? Äta glass. Det finns massor med riktigt bra glasställen. Titta på broar. Lyftkranar. Bussar. Spårvagnar. Häst o vagn osv.  En uppsjö med mer eller mindre märkliga for…

Det där med att ha gjort en favorit i repris

Vi gjorde en favorit i repris. Och drog till Åre.  En repris från förra året. Då jag var där med världens bästa kollegor. Vi är inte kollegor längre. Faktiskt inte alls många av oss.  För att vara mer korrekt så är två det. Men det är fina människor. Fantastiskt fina. Och jag är väldigt glad. Och väldigt tacksam att de finns kvar i mitt liv. Och att de gillar att åka skidor. Vädret var helt ok. Det var en hel del sol.  En del snö. Dock bara på marken. Inte i luften. Men vad gör det. Det var tydligen en del is med. Så jag gjorde en liten vurpa. Så klart en väldigt elegant vurpa. Som resulterade i en skoterfärd, lite röntgen, en tumme som är gipsad. Inte helt enligt planen.  Men ändå.  Det kan vara så mycket värre. Och det där. Det kan man verkligen leva med. Sista dagen öppnades högzon. Och vi hann med några åk där med. Och en fantastisk utsikt. Tack Åre. För strålande dagar. Nästa år taggar vi Alperna.

Det där med att ha varit på baluns

Igår var det baluns.  Överraskningsmiddag för en nybliven 40 åring närmare bestämt. Så inatt inkasserades hela 3 timmar sömn.  Det blir man ett riktigt charmtroll på om ni undrar.  Eller mest troll faktiskt. Men det var värt det.
Och denna gången var det ingen gammal vän. Utan en ganska ny förmåga.
Tänk att få träffa nya människor. Som man kommer nära. I vuxen ålder.
Det är en ynnest.