Fortsätt till huvudinnehåll

Det där med festival. Och sura barn.

I närmsta staden är det festival. Skärgårdsfest
Och vädret gjorde att det kändes som medelhavet. Underbart!
Det var en massa aktiviteter i hela centrum. Riktigt skön stämning!
Vi gjorde lite pittstopp, för att äta glass så klart. För att äta korv. Så klart.
Eller de av manligt kön i familjen åt korv. Jag är så trött på korv efter att ha haft semester med barnen.
Det är ju deras absoluta favoriträtt. Ja mannens med för den delen.
INTE min.
Vi åkte karusell. Lilla O ville åka de allra värsta. Men pappan sa nej. 
Mamman hejade på Lilla O men fick bita sig i kinden. Hoppas det håller i sig.
Vi fick äta lunch. På en uteservering. Med live musik.
Jag älskar live musik. Och uteserveringar.
Mer sommar än så blir det inte.
 Lilla O tyckte att NAIS och Piratbyn var bäst. 
NAIS hade en gymnastikcirkel för barn. Eventuellt gick Lilla O 58 varv i den. Cirka.
De stackars ledarna bara log. 
Piratbyn var också en succé. Fantastiskt engagemang ligger bakom.
Barnen får skattkarta. De får göra uppdrag på en hel drös stationer.
De får göra svärd. Piratflaggor. De får fika. De blir piratmålade med tatueringar.
De får guldpeng (=skatten).
Och allt. Allt är gratis. 
Det är nästan helt galet.

Lilla O är väldigt nöjd över sitt svärd. Helst skulle det också sova i sängen i natt.
Lilla S var inte imponerad av festen. Inte alls.
Därför passade han på att skaffa en snorig näsa och att vägra äta.
Allt för lite uppmärksamhet.
Lilla O körde hela sitt register efter att föräldrarna vägrade vara kvar i piratbyn. Efter två timmar där.
Hela registret. Med dans, fäktning, skrikande, sprattlande på marken, slitande i skrikande lillebror, kastande med saker. 
Sådär charmigt som man verkligen vill att ens barn ska vara. Särskilt på stan.
Denna skylt fanns på festen. 
Dock verkade det inte fungera i verkligheten.

Givetvis somnade båda barnen i bilen på väg hem. Vid femtiden.
Charmigt. Då är det nämligen nästan omöjligt att få dem i säng.
Men nu sover de äntligen. Och jag. Jag sitter här och önskar att jag var där.
På festen. Där det spelas massa härlig livemusik ikväll.
Skrattas och dricks drinkar. 
Nåväl, vad är väl en bal på slottet?

Ps. Imorgon fyller Lilla S 1 år. Hur är det möjligt?


Kommentarer

  1. Härligt med festivalstämning :) Och vilka härliga bilder! Nog känner jag igen det där med att styra måltiderna efter barnen, det har jag gjort många semestrar :) Inte alltid lätt att vara småbarnsförälder :))

    Stöööörsta kraaamen aka

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Första nyansen av Dublin, med barn

Det var i Dublin vi tog paus från vardagen.  Hela familjen faktiskt.  Och Dublin visade sig vara en helt fantastisk stad.  Långt över våra förväntningar. Vet inte riktigt vad vi hade väntat oss.  Kanske en grå industristad. Typ.  Solen sken och irländarna kan vara bland de trevligaste folken jag någonsin har träffat.  Jag läste innan att Dublin inte var en barnvänlig stad. Jag håller verkligen inte med.  Till er som funderar på att resa dit, gör det! Det är lagom långt iväg, lagom stort och alla är höga på Guinness och därmed superglada.
Förutom en bildkavalkad. Ska ni får några bra tips. 







Åker man med barn till en storstad är det ganska skönt att bo i lägenhet.  Vi bodde i en tvåa som låg väldigt centralt. Perfekt.
Och med utsikt över en biltvätt. Till Lilla O:s stora lycka. Vad finns det då att göra i Dublin för barn? Äta glass. Det finns massor med riktigt bra glasställen. Titta på broar. Lyftkranar. Bussar. Spårvagnar. Häst o vagn osv.  En uppsjö med mer eller mindre märkliga for…

Det där rummet

Vi har ju ett sånt där rum.  En såndär walk-in-closet.  Det är väldigt väldigt trevligt att hela tiden se alla kläder så man lätt kan välja. Ändå. På något magiskt sett. Så har jag inget att ha på mig.  Det är ju bra konstigt det där.
Den jättestora spegeln kommer från min mormor. Hon var sömmerska. Jag har inte ärvt en enda gen därifrån tror jag. Men spegeln. Den är bra fin den. Och väger mer än jag orkar lyfta. Kettlebells:en är INTE mina.  Jag kan inte lyfta dem heller... Just ja, väggen bakom spegeln.  Den var för vacker för att klä in när vi renoverade.

Det där med att hänga i fjällen första dagen

Så är vi då i fjällen. Med blå himmel. Strålande sol. Ja och kallt så klart. Osäkert hur kallt. Våra tre termometrar spände över -3 till -20. Liften rapporterade -24. Vi nöjer oss med frysa-tårna-kallt. Men det är en utmärkt ursäkt till varm choklad. Med vispgrädde såklart. Eller sprutgrädde rättare sagt.


Fjällen är fylld med alldeles lagom mycket folk. Det vill säga i princip inga. Det enda orosmolnet är att det är ett helt gäng danskar på plats. Och alla vet hur det brukar gå med danskar i skidbacken.
Förhoppningsvis håller de sig i pisten. För där är tydligen inte vi. Nej vi är i skogen vi. Och svänger som galningar för att försöka undvika träden. Och hoppas att det inte ska ligga ett barn bakom nästa kulle. Och om det gör det så låt det vara ett av mina och inte någon annans. Så himla svårt att förklara.
Men vi har kollat så att alla skidor löser ut som de ska. Det är ju bra det.