Fortsätt till huvudinnehåll

Det där med att klippa sig och skaffa sig ett jobb

Ni ser ju. Trots att jag kammade mig. Och duschade för den delen.
Såg jag ut som ett ösregn idag. Detta är tyvärr min normala frisyr.
Och nej. Inga kommentarer som "men nej du som är så fin sååå"
Titta på bilderna. En bild säger mer än tusen ord heter det.
Idag var ändå räddningen att jag faktiskt bokat klipptid. Och även tid för slingor.
På en gång. För en gång skull.
Hos en ny frisör.
Att byta frisör är ungefär lika kul som att byta tandläkare. Eller gynekolog.
Man är helt enkelt inte upplagd för att leta runt.
Sedan min frisör gick i pension(!) har jag testat några.
Med väldigt varierat resultat.
Denna gången föll valet på Etage, inne i Karlskrona.
En stor del av valet avgjordes av att de hade internetbokning. 
I löv it.
Så jag slipper ringa miljoners gånger för att sedan synka med man eller eventuella barnvakter.
För jag tillhör de som inte tar med sina barn till frisören.
För det tycker liksom ingen av de inblandade är så kul ändå.
Valet av salong. Och kanske framförallt frisör. Visade sig vara en riktig hit.
Jag hade en vag bild av hur jag ville se ut.
Eller nej. Jag hade ett smygtaget kort i mobilen på en tjej lååångt bort som hade snygg frisyr.
Jag fick inte samma.
Min blev bättre.

Det blev kort. Och vältrimmat. 
För noggrannare frisör har jag nog aldrig träffat.
Perfekt för mitt spikraka hår där varenda millimeter i klippningen syns tydligt.
Dessutom. Dessutom fick jag hembakad chocolate chip cookie. 
Och en GOD kaffe latte.
För att inte tala om att jag fick en snygg frisyr och snygga slingor.






Jag är galet nöjd och känner mig snyggast i stan.
Kanske inte imorgon när jag själv ska styla det. Men iaf idag.
Och det är liksom inte så dåligt det om ni frågar mig.
Nu är jag nog redo att börja jobba. 
På riktigt.

Kommentarer

  1. Tufft och snyggt :-) <3 Kram från systern

    SvaraRadera
  2. Snyggt, galet snyggt!! Och nej, jag tar inte heller med mig barnen när jag klipper mig.
    Kram Lotta

    SvaraRadera
  3. Verkligen jättesnyggt! Passade dig jättebra. :-)

    SvaraRadera
  4. Men jösses är det samma kvinna??? Den frissan passade dig verkligen o jag förstår att du känner dig snygg för du är en riktigt hot mama. Kramisar Tina

    SvaraRadera
  5. Wow vilken skillnad gud så snygg frisyr och snygg kvinna du är! Den klär dig superfint! Vilken tur att du hittade en så bra frisör.
    Kram Nilla

    SvaraRadera
  6. Kan bara instämma i kommentarerna ovan - sååååå himla fint!! Wow, förstår att du är helnöjd, ser riktigt tufft ut - och fräscht!

    Kraaaaaam aka

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Dagens tvååring

Idag har båda barnen varit hemma med sin mamma. Då händer det spännande saker. Inte pga mamman för hennes fantasi är long gone. Men uppenbarligen behövs den inte heller. I hallen möttes jag av detta. Toadörren är låst. Och uppebarligen är jag på utsidan. På insidan en tvååring som inte planerade att borsta tänderna. (utan snarare mäta hur mycket toapapper det ryms på en rulle visade det sig sen. Smart drag att låsa dörren för att hinna göra hyssen..) Skulle lägga den sovande Lilla S i förmiddags. Men sängen var upptagen. På frågan "hur sjutton kom du dit??" var svaret: Hämma pallen (=hämtade badrumspallen) kättrade (=klättrade) och oppade (=hoppade) Lilla O hämtade alltså badrumspallen. Klättrade upp på vår säng. Och Hoppade till Lilla S spjälsäng. HOPPADE. Ja alla vet ju att spjälsängar är som gjorda för att den ska komma 15 kg flygande och landa i den. Förvisso tur att han landade i men en jädra tur den höll. Var skulle Lilla S annars sova?  Och varför åker vi ens till ba…

Det där med att ladda in energi

Jag startade helgen, eller iaf lördagen med att skapa energi tillsammans med en fin vän.
Varmbadhuset i stan. Brunch på landbron. Promenad i solen.

Inget märkvärdigt. Men kändes så otroligt lyxigt.
För tydligen tar jag sällan paus från måstena.  Laddar mer ur energi än in.
Och vet du. Måstena var kvar även efteråt. Och ingen har farit illa för att det inte blev gjort precis då. Det är dessutom fortfarande kvar.
För jag började göra annat istället. 
Tänk på att det är viktigt att få in mer energi än du lämnar ut. Och ibland måste du själv skapa de tillfällena. Andra fixar det inte åt dig.

Det där med att våga berätta

Så var det då dags för lite allvar. Dags att berätta. Och att sluta skämmas. För saker som har varit. De har just varit.
För ett antal år sedan var mitt liv aningens annorlunda. Så klart. Jag pluggade till elektroingenjör på högskolan. Jag var sambo. Jag hade massor med vänner. och jag hade ganska roligt. Minsann. Men. Jag mådde skit. Och det fanns inte en anledning till varför jag gjorde det. Det fanns kanske 100. Större och mindre. Allvarliga och fjantiga. Men skit det mådde jag. Och jag la all min fokus på mat. Eller snarare att inte äta.  Och att inte äta gjorde jag bra. Nu vill man gärna kategorisera in detta i något sjukdomsfack. Vilket jag själv har lite svårt att göra. Men vi kan sammanfatta det i ätstörning. Det räcker bra där liksom. Då vill folk. Av någon anledning alltid veta vad man vägde. För tydligen är det så man bedömer om någon har en ätstörning. Jag vägde 46 kg som minst. Jag trodde det var 52 men efter att idag letat igenom mina gamla dagböcker kan jag konstatera …