Fortsätt till huvudinnehåll

Fira sommarlov

Idag har vi firat Sommarlov!
Lilla O har nämligen sommarlov från förskolan.
Och byter till stora avdelningen.
Detta är viktigt viktigt.
Han var eventuellt stolt som en tupp när han flyttade sina saker dit idag. 
Vi firade med kladdkaka och jordgubbar. 
En lite nyttigare variant av kladdkaka, som var riktigt god!
Och mäktig.

Receptet?
Det kommer här:
2 ägg
1 dl stevia 
4 msk kakao
1 krm vaniljpulver (inte vaniljsocker)
100 g smör
1 dl mandelmjöl

Sätt ugnen på 175 grader. Smält smöret.
Vispa ägg och stevia pösigt.
Blanda samman med resten av ingredienserna (Försiktigt annars blir smeten luftig o kladdkakan torr)
Häll smeten i en smord form.
Grädda ca 20 min
(Har man stevia i är den lite rinnig när man tar ut den men står till sig om man ställer den svalt ngn timme)


GottGott :)
Och ja, det är ju alltid nyttigare att låta bli helt. 
Men hur kul är det?




Kommentarer

  1. Stooort grattis till lill O :) Förstår att det så klart är superviktigt :)) Tack för det smaskiga receptet också - gillas!

    Trevlig midsommar!

    Kraaaaaaaaaaaam aka

    SvaraRadera
  2. Ni får ha ett skönt sommarlov! Börjar du jobba till hösten? Ser jätteformat ut! Jag som nu inte är i bakbranchen, stevia är det typ alternativ för socker? Skriver med risk att verka dum :-(
    Kram Lotta

    SvaraRadera
    Svar
    1. japp, 2 september är jag tillbaka i verkligheten. Galet!! Stevia är sötningsmedel som man använder isf socker. Så får man tycka vad man vill om det :)
      kram

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Dagens tvååring

Idag har båda barnen varit hemma med sin mamma. Då händer det spännande saker. Inte pga mamman för hennes fantasi är long gone. Men uppenbarligen behövs den inte heller. I hallen möttes jag av detta. Toadörren är låst. Och uppebarligen är jag på utsidan. På insidan en tvååring som inte planerade att borsta tänderna. (utan snarare mäta hur mycket toapapper det ryms på en rulle visade det sig sen. Smart drag att låsa dörren för att hinna göra hyssen..) Skulle lägga den sovande Lilla S i förmiddags. Men sängen var upptagen. På frågan "hur sjutton kom du dit??" var svaret: Hämma pallen (=hämtade badrumspallen) kättrade (=klättrade) och oppade (=hoppade) Lilla O hämtade alltså badrumspallen. Klättrade upp på vår säng. Och Hoppade till Lilla S spjälsäng. HOPPADE. Ja alla vet ju att spjälsängar är som gjorda för att den ska komma 15 kg flygande och landa i den. Förvisso tur att han landade i men en jädra tur den höll. Var skulle Lilla S annars sova?  Och varför åker vi ens till ba…

Det där med att ladda in energi

Jag startade helgen, eller iaf lördagen med att skapa energi tillsammans med en fin vän.
Varmbadhuset i stan. Brunch på landbron. Promenad i solen.

Inget märkvärdigt. Men kändes så otroligt lyxigt.
För tydligen tar jag sällan paus från måstena.  Laddar mer ur energi än in.
Och vet du. Måstena var kvar även efteråt. Och ingen har farit illa för att det inte blev gjort precis då. Det är dessutom fortfarande kvar.
För jag började göra annat istället. 
Tänk på att det är viktigt att få in mer energi än du lämnar ut. Och ibland måste du själv skapa de tillfällena. Andra fixar det inte åt dig.

Det där med att våga berätta

Så var det då dags för lite allvar. Dags att berätta. Och att sluta skämmas. För saker som har varit. De har just varit.
För ett antal år sedan var mitt liv aningens annorlunda. Så klart. Jag pluggade till elektroingenjör på högskolan. Jag var sambo. Jag hade massor med vänner. och jag hade ganska roligt. Minsann. Men. Jag mådde skit. Och det fanns inte en anledning till varför jag gjorde det. Det fanns kanske 100. Större och mindre. Allvarliga och fjantiga. Men skit det mådde jag. Och jag la all min fokus på mat. Eller snarare att inte äta.  Och att inte äta gjorde jag bra. Nu vill man gärna kategorisera in detta i något sjukdomsfack. Vilket jag själv har lite svårt att göra. Men vi kan sammanfatta det i ätstörning. Det räcker bra där liksom. Då vill folk. Av någon anledning alltid veta vad man vägde. För tydligen är det så man bedömer om någon har en ätstörning. Jag vägde 46 kg som minst. Jag trodde det var 52 men efter att idag letat igenom mina gamla dagböcker kan jag konstatera …