Fortsätt till huvudinnehåll

För den goda sakens skull

Och för att testa min fot innan gbgsvarvet sprang jag ikväll Blodomloppet


Med mina kära kollegor.
Som jag (faktiskt) saknat.
Ni ser hur varmt och mysigt det var efteråt.
Solen höll hela loppet. Sen beställde någon skitväder. Onödigt.

Det var 10 km. Ganska kuperat. Vilket jag tycker är sådär.
Gillar mer svag nedåt lutning. Hela loppet.
Men de loppen verkar vara sällsynta. Synd.



Foten höll. Så otroligt skönt! 
Det finns hopp. 
Även om Göteborgsvarvet är så mycket längre. Och så mycket jobbigare.
Men ser ni? Ja, förutom de snygga löpartröjorna jobbet bjöd på.
50 min. Plats 30. 
Ändå bra jobbat. 
Jag är definitivt utan för min bekvämlighetsbox. 
Och det känns ändå rätt ok.

Nervös inför lördag?
Ja. Jag som aldrig blir nervös nästan. 
Puh.

Just ja. Snälla. Spread a little bit love! 
Att vara anti och tvär mot andra. Det är så jädra onödigt.
Kom igen. Vuxna människor. 
Träffade en "sån" idag. 
Därför. Igen. Spread a little bit love.
Vad har du att förlora?

Kommentarer

  1. Men shit vad duktig du är, nu ska jag verkligen hålla tummar och tår att det går bra för dig på lördag men det gör det nog det är ju bara LITE längre ;)

    Kram ullis

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gör det!! Det kommer att behövas! För som du säger, annnnningens längre är det allt. Kram

      Radera
  2. Heja dig Tess! Du inspirerar! :)

    Kram Lotta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack söta du! Heja ordentligt på lördag, det behöver jag! kram!

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Dagens tvååring

Idag har båda barnen varit hemma med sin mamma. Då händer det spännande saker. Inte pga mamman för hennes fantasi är long gone. Men uppenbarligen behövs den inte heller. I hallen möttes jag av detta. Toadörren är låst. Och uppebarligen är jag på utsidan. På insidan en tvååring som inte planerade att borsta tänderna. (utan snarare mäta hur mycket toapapper det ryms på en rulle visade det sig sen. Smart drag att låsa dörren för att hinna göra hyssen..) Skulle lägga den sovande Lilla S i förmiddags. Men sängen var upptagen. På frågan "hur sjutton kom du dit??" var svaret: Hämma pallen (=hämtade badrumspallen) kättrade (=klättrade) och oppade (=hoppade) Lilla O hämtade alltså badrumspallen. Klättrade upp på vår säng. Och Hoppade till Lilla S spjälsäng. HOPPADE. Ja alla vet ju att spjälsängar är som gjorda för att den ska komma 15 kg flygande och landa i den. Förvisso tur att han landade i men en jädra tur den höll. Var skulle Lilla S annars sova?  Och varför åker vi ens till ba…

Det där med att ladda in energi

Jag startade helgen, eller iaf lördagen med att skapa energi tillsammans med en fin vän.
Varmbadhuset i stan. Brunch på landbron. Promenad i solen.

Inget märkvärdigt. Men kändes så otroligt lyxigt.
För tydligen tar jag sällan paus från måstena.  Laddar mer ur energi än in.
Och vet du. Måstena var kvar även efteråt. Och ingen har farit illa för att det inte blev gjort precis då. Det är dessutom fortfarande kvar.
För jag började göra annat istället. 
Tänk på att det är viktigt att få in mer energi än du lämnar ut. Och ibland måste du själv skapa de tillfällena. Andra fixar det inte åt dig.

Det där med att våga berätta

Så var det då dags för lite allvar. Dags att berätta. Och att sluta skämmas. För saker som har varit. De har just varit.
För ett antal år sedan var mitt liv aningens annorlunda. Så klart. Jag pluggade till elektroingenjör på högskolan. Jag var sambo. Jag hade massor med vänner. och jag hade ganska roligt. Minsann. Men. Jag mådde skit. Och det fanns inte en anledning till varför jag gjorde det. Det fanns kanske 100. Större och mindre. Allvarliga och fjantiga. Men skit det mådde jag. Och jag la all min fokus på mat. Eller snarare att inte äta.  Och att inte äta gjorde jag bra. Nu vill man gärna kategorisera in detta i något sjukdomsfack. Vilket jag själv har lite svårt att göra. Men vi kan sammanfatta det i ätstörning. Det räcker bra där liksom. Då vill folk. Av någon anledning alltid veta vad man vägde. För tydligen är det så man bedömer om någon har en ätstörning. Jag vägde 46 kg som minst. Jag trodde det var 52 men efter att idag letat igenom mina gamla dagböcker kan jag konstatera …