Fortsätt till huvudinnehåll

Det där varvet


Tänka sig. Jag överlevde.
Jag höll ett ganska jämnt tempo hela loppet igenom.
Så himla svårt när man inte sprungit det innan och inte vet hur banan ser ut alls.
Men jag är nöjd. 1:54:50 blev sluttiden. 
Taggad för nya utmaningar och fler lopp!



Belöningen efter loppet blev en banan jag inte orkade äta. 
Och ett kexchoklad. Som jag magiskt nog orkade äta.
Märkligt.
Jag och kusinen firade med en halv lakritsstång vars på bussen tillbaka till hotellet.
Självklart blev det skumpa. Och Gothias räkmacka.

Ni får nöja er med några instagrambilder.
För kameran gillade Götet så mycket att den bestämde sig för att stanna kvar.
Vi hoppas den snart kommer hem igen


Just ja. Anmäld till nästa år.
Lika bra liksom


Kommentarer

  1. Vad grym du är vilken superbra tid - grattis grattis och gott med den där räkmackan efteråt ;)

    Kram Ullis

    SvaraRadera
  2. Bra jobbat o heja dig vilken bra tid. Väl värd både skumpa, räkmacka o kexchoklad. Kramisar Tina

    SvaraRadera
  3. Heja heja, rackarns va bra du är!!! Och kexchoklad har liksom alltid den där konstiga förmågan att slinka ner :)
    Kram Monica

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Dagens tvååring

Idag har båda barnen varit hemma med sin mamma. Då händer det spännande saker. Inte pga mamman för hennes fantasi är long gone. Men uppenbarligen behövs den inte heller. I hallen möttes jag av detta. Toadörren är låst. Och uppebarligen är jag på utsidan. På insidan en tvååring som inte planerade att borsta tänderna. (utan snarare mäta hur mycket toapapper det ryms på en rulle visade det sig sen. Smart drag att låsa dörren för att hinna göra hyssen..) Skulle lägga den sovande Lilla S i förmiddags. Men sängen var upptagen. På frågan "hur sjutton kom du dit??" var svaret: Hämma pallen (=hämtade badrumspallen) kättrade (=klättrade) och oppade (=hoppade) Lilla O hämtade alltså badrumspallen. Klättrade upp på vår säng. Och Hoppade till Lilla S spjälsäng. HOPPADE. Ja alla vet ju att spjälsängar är som gjorda för att den ska komma 15 kg flygande och landa i den. Förvisso tur att han landade i men en jädra tur den höll. Var skulle Lilla S annars sova?  Och varför åker vi ens till ba…

Det där rummet

Vi har ju ett sånt där rum.  En såndär walk-in-closet.  Det är väldigt väldigt trevligt att hela tiden se alla kläder så man lätt kan välja. Ändå. På något magiskt sett. Så har jag inget att ha på mig.  Det är ju bra konstigt det där.
Den jättestora spegeln kommer från min mormor. Hon var sömmerska. Jag har inte ärvt en enda gen därifrån tror jag. Men spegeln. Den är bra fin den. Och väger mer än jag orkar lyfta. Kettlebells:en är INTE mina.  Jag kan inte lyfta dem heller... Just ja, väggen bakom spegeln.  Den var för vacker för att klä in när vi renoverade.

Första nyansen av Dublin, med barn

Det var i Dublin vi tog paus från vardagen.  Hela familjen faktiskt.  Och Dublin visade sig vara en helt fantastisk stad.  Långt över våra förväntningar. Vet inte riktigt vad vi hade väntat oss.  Kanske en grå industristad. Typ.  Solen sken och irländarna kan vara bland de trevligaste folken jag någonsin har träffat.  Jag läste innan att Dublin inte var en barnvänlig stad. Jag håller verkligen inte med.  Till er som funderar på att resa dit, gör det! Det är lagom långt iväg, lagom stort och alla är höga på Guinness och därmed superglada.
Förutom en bildkavalkad. Ska ni får några bra tips. 







Åker man med barn till en storstad är det ganska skönt att bo i lägenhet.  Vi bodde i en tvåa som låg väldigt centralt. Perfekt.
Och med utsikt över en biltvätt. Till Lilla O:s stora lycka. Vad finns det då att göra i Dublin för barn? Äta glass. Det finns massor med riktigt bra glasställen. Titta på broar. Lyftkranar. Bussar. Spårvagnar. Häst o vagn osv.  En uppsjö med mer eller mindre märkliga for…