Fortsätt till huvudinnehåll

Husets hjärta

Vårt kök. Det är typ där vi hänger. Alltid. 
Vi valde ett lantligt Ikea-kök. Inget fancy pancy här. 
Båda disk-hoarna är i vit keramik. Jag tycker det ger en extra lantlig känsla.
Och ger extra spänning i tillvaron när man ska handdiska saker eftersom det lätt genererar lite kras..
Det vita skåpet på väggen är ett halv biblioteksskåp som vi fixat till och nu förvarar glas i.
Den vita stolen på bilden fanns i huset. Har bara klätts om.



Vi har valt att inte ha några överskåp. Dels klarar vi oss iaf, men framför allt så tycker jag att det ger mer rymd i rummet. Istället valde vi ha en kaklad vägg från bänkskiva till tak. Det tog ett tag innan vi hittade kakel med rätt röd nyans kan jag säga. 
Baksidan på köksön där det sitter tråkiga täckskivor valde vi att tapetsera. 
För även om det var ett lantligt kök som eftersträvades ville vi inte ha det helt vitt. 
Dessutom är det ett utmärkt sätt att lätt få till en förändring av köket.


Kvar i köket finns vedspisen. Som faktiskt fungerar. Mysig känsla att bara titta på den.
Och är det strömavbrott. Då kan vi faktiskt laga mat. Om vi verkligen vill.


Detaljbilder från köket får ni en annan dag. När batteriet är laddat. Suck.

Det finns en riktigt negativ sak med köket. Det verkar inte följa med någon kock.
Tycker det är lite dåligt faktiskt. 



Kommentarer

  1. Wow vilket jättefint kök!!! Vackert lantligt men samtidigt personligt, mysigt och ombonat! Kul ide med det gamla skåpet på väggen. Tack för fin inspo!

    Jättemysigt fik i inlägget nedan också, sååå fina tapeter!!

    Stöööörsta kraaaaamen aka

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack söta du! Ja vi är väldigt nöjda, och tycker verkligen att det blev personligt.
      Och det är ju rött. Bara det liksom.
      Kram :)

      Radera
  2. Läckert kök.
    Jo då visst är det jag som driver Stilistla också =) Du är så välkommen in till min nya blogg.
    // Tess.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Dagens tvååring

Idag har båda barnen varit hemma med sin mamma. Då händer det spännande saker. Inte pga mamman för hennes fantasi är long gone. Men uppenbarligen behövs den inte heller. I hallen möttes jag av detta. Toadörren är låst. Och uppebarligen är jag på utsidan. På insidan en tvååring som inte planerade att borsta tänderna. (utan snarare mäta hur mycket toapapper det ryms på en rulle visade det sig sen. Smart drag att låsa dörren för att hinna göra hyssen..) Skulle lägga den sovande Lilla S i förmiddags. Men sängen var upptagen. På frågan "hur sjutton kom du dit??" var svaret: Hämma pallen (=hämtade badrumspallen) kättrade (=klättrade) och oppade (=hoppade) Lilla O hämtade alltså badrumspallen. Klättrade upp på vår säng. Och Hoppade till Lilla S spjälsäng. HOPPADE. Ja alla vet ju att spjälsängar är som gjorda för att den ska komma 15 kg flygande och landa i den. Förvisso tur att han landade i men en jädra tur den höll. Var skulle Lilla S annars sova?  Och varför åker vi en

Det där med att våga berätta

Så var det då dags för lite allvar. Dags att berätta. Och att sluta skämmas. För saker som har varit. De har just varit. För ett antal år sedan var mitt liv aningens annorlunda. Så klart. Jag pluggade till elektroingenjör på högskolan. Jag var sambo. Jag hade massor med vänner. och jag hade ganska roligt. Minsann. Men. Jag mådde skit. Och det fanns inte en anledning till varför jag gjorde det. Det fanns kanske 100. Större och mindre. Allvarliga och fjantiga. Men skit det mådde jag. Och jag la all min fokus på mat. Eller snarare att inte äta.  Och att inte äta gjorde jag bra. Nu vill man gärna kategorisera in detta i något sjukdomsfack. Vilket jag själv har lite svårt att göra. Men vi kan sammanfatta det i ätstörning. Det räcker bra där liksom. Då vill folk. Av någon anledning alltid veta vad man vägde. För tydligen är det så man bedömer om någon har en ätstörning. Jag vägde 46 kg som minst. Jag trodde det var 52 men efter att idag letat igenom

Dagens designtips!

Alltså, jag är ju en sucker för design.  Så är det bara. Tyvärr är mycket då automatiskt dyrt.  Jag har länge spanat efter matstolarna Charles Eames. Men problemet är ju att man vill ha flera, typ 6 stycken i vårt fall. (De kostar ca 3500 per styck..)  Häromdagen hittade jag IKON M Räddaren i detta I-landsproblem.  Så nu är dessa skönheter på väg hem till mig. Dock med ben i lönn.  Priset? 899 kr. Sjukt billigt. Ja, det är kopior. Men tills jag känner mig snorrik, och barnen är större så de inte målar på stolarna, så duger de fint. Hos IKON M fanns massor med designklassiker. De säljer nyproducerade designikoner men till ett betydligt lägre pris. Och jag blir alldeles sjuk när jag tittar runt på deras sida.  Jag hittade bland annat denna skönheten: Poul Henningsens Kotten .   Den är så otroligt vacker och jag blir alldeles kär.  Lampor är en svag punkt för mig.  Och den här underbara " husfågeln " som också är från Charles Eames.  Passar