Fortsätt till huvudinnehåll

Det där rummet

Vi har ju ett sånt där rum. 
En såndär walk-in-closet. 
Det är väldigt väldigt trevligt att hela tiden se alla kläder så man lätt kan välja.
Ändå. På något magiskt sett. Så har jag inget att ha på mig. 
Det är ju bra konstigt det där.

Den jättestora spegeln kommer från min mormor.
Hon var sömmerska.
Jag har inte ärvt en enda gen därifrån tror jag.
Men spegeln. Den är bra fin den.
Och väger mer än jag orkar lyfta.
Kettlebells:en är INTE mina. 
Jag kan inte lyfta dem heller...
Just ja, väggen bakom spegeln. 
Den var för vacker för att klä in när vi renoverade.

Kommentarer

  1. Lycko dig som har en walking-closet. Själv knökar jag in allt i en garderob där jag inte kan se vad som finns förutom det som ligger längst fram.
    kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. oavsett har man inget att ha på sig, konstigt! Kram

      Radera
  2. Ja du visst är det konstigt, det finns alltid för lite kläder. Jag har en liten walk in closet men där hamnar lätt annat också. Kul att du hittade till mig så att jag kunde hitta till dig. Kul och mysig läsning.
    Jag kommer klart tillbaks.
    Kram Kristina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det blir gärna så...detta rummet syns lite för bra från andra rum. Vilket är räddningen så det måste se hyggligt ut. Men ändå, inte ett dugg att ha på sig!
      Vi ses igen :)
      Kram

      Radera
  3. Preceis vad jag tittade på direkt - väggen bakom spegeln. Och spegeln. SÅ fint ni har det!!

    Kram Linda

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack :) Ja jag är väldans nöjd med just såna detaljer. De gör hela grejen liksom.
      Kram

      Radera
  4. Suuuuuuuuuuuuuperfin walk in closet!!! Och vilken tur att ni behöll väggen bakom spegeln, gör ju hela rummet!!! Så charmigt! Gillar spegeln också, vacker...

    Visst är det praktiskt med en wic, jag tokgillar vår också, men liksom du har jag iiiiingenting att ha på mig, fniss:)

    Kraaaaaaaaaaaaam aka

    SvaraRadera
    Svar
    1. Er blev jättefin! Gillar det runda fönstret ni satte in, passar jättebra! :)
      Ja lite lyxig känsla är det allt!

      Kram!

      Radera
  5. Vad underbart med en walking-closet. Jag har knappt plats för en garderob i vårt lilla hus.

    Kram Lotta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi hade inte ingen bra plats i rummen för garderoberna men ett rum över. Så valet var enkelt hos oss. Men du kanske kan ha struktur i dina garderober...det var inget jag klarade!
      Kram!

      Radera
  6. Jag har haft en sådan din walk in closet, älskade den.

    Ha en fin kväll

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och du klarar dig utan nu? En gång wic, alltid wic trodde jag :)

      Kram

      Radera
  7. ÅHH, så fint! Helt underbart! Blir lite lättavis!
    Ja, vi får styra upp en bloggträff och bra framförhållning är nog ett måste! Vi får slå våra kloka huvuden ihop!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Första nyansen av Dublin, med barn

Det var i Dublin vi tog paus från vardagen.  Hela familjen faktiskt.  Och Dublin visade sig vara en helt fantastisk stad.  Långt över våra förväntningar. Vet inte riktigt vad vi hade väntat oss.  Kanske en grå industristad. Typ.  Solen sken och irländarna kan vara bland de trevligaste folken jag någonsin har träffat.  Jag läste innan att Dublin inte var en barnvänlig stad. Jag håller verkligen inte med.  Till er som funderar på att resa dit, gör det! Det är lagom långt iväg, lagom stort och alla är höga på Guinness och därmed superglada.
Förutom en bildkavalkad. Ska ni får några bra tips. 







Åker man med barn till en storstad är det ganska skönt att bo i lägenhet.  Vi bodde i en tvåa som låg väldigt centralt. Perfekt.
Och med utsikt över en biltvätt. Till Lilla O:s stora lycka. Vad finns det då att göra i Dublin för barn? Äta glass. Det finns massor med riktigt bra glasställen. Titta på broar. Lyftkranar. Bussar. Spårvagnar. Häst o vagn osv.  En uppsjö med mer eller mindre märkliga for…

Det där med att ha gjort en favorit i repris

Vi gjorde en favorit i repris. Och drog till Åre.  En repris från förra året. Då jag var där med världens bästa kollegor. Vi är inte kollegor längre. Faktiskt inte alls många av oss.  För att vara mer korrekt så är två det. Men det är fina människor. Fantastiskt fina. Och jag är väldigt glad. Och väldigt tacksam att de finns kvar i mitt liv. Och att de gillar att åka skidor. Vädret var helt ok. Det var en hel del sol.  En del snö. Dock bara på marken. Inte i luften. Men vad gör det. Det var tydligen en del is med. Så jag gjorde en liten vurpa. Så klart en väldigt elegant vurpa. Som resulterade i en skoterfärd, lite röntgen, en tumme som är gipsad. Inte helt enligt planen.  Men ändå.  Det kan vara så mycket värre. Och det där. Det kan man verkligen leva med. Sista dagen öppnades högzon. Och vi hann med några åk där med. Och en fantastisk utsikt. Tack Åre. För strålande dagar. Nästa år taggar vi Alperna.

Det där med konstrunda på Österlen

Det blev konstrunda på Österlen även denna påsken. Som sig bör. Som traditionen säger. Hittade en del nya ställen. En del gamla ställen. En del tavlor. En del keramik. Och en hel massa mat. För att vara exakt 
I år var det lite nytänk. Så vi åt lunch när det var lunch. Istället för att fika. Väldigt vuxet. Vi hittade ett fantastiskt ställe i Sankt Olof. Byvägen 35. De serverade vegetarisk påskbuffe. En helt fantastisk sådan. I en helt fantastisk miljö.

Jag skulle kunna flytta in direkt.
Älskar den rustika känslan. Med tegel. Gamla detaljer. Att allt är genomtänkt. Dessutom. På Österlen <3 p="">



De har öppet annars också. Men serverar gissningsvis inte påskbuffe då. Men väl annat. Pizzor om jag inte minns fel. Och Fika. Så klart. Och Fika. Det är viktigt det.