Fortsätt till huvudinnehåll

Dagens tvååring

Lilla O: "Mamma, de va jättegott!!"
Mamman: vad kul att du gillade det!
Lilla O: "jaaAaa de va lyxit!" 

Vad han fick?
Fastbränd ugnspannkaka...

Ibland får han faktiskt lyxigare mat. 
Även om man inte kan tro det.
Och även om han säger att det inte är så.
Man ska inte riktigt lita på vad en 2.5 åring säger serru.

Hur jag lyckades bränna fast en ugnspannkaka?
Antagligen beroende på mina fantastiska matlagningsskills. 

Kommentarer

  1. Härligt när det man gör gillas :-) Jag såg att du länkar om tävlingen... den är tyvärr redan över. Tack för att du ville vara med! Ha en riktigt go dag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha är inte alls i fas med tiden uppenbarligen :)

      Radera
  2. Man får höra så mycket roligt från de små liven =) Den var säkert toppengod!

    Annelie

    SvaraRadera
    Svar
    1. Toppengod var definitivt att ta i men de säger väldigt mycket kul :)

      Radera
  3. Härligt, av barn får man höra sanningen... det var säkert väldigt gott. Kul att du vill vara med i min utlottning, lycka till.
    Kram Birgitta

    SvaraRadera
    Svar
    1. ja det är oroväckande ärliga de där små! Kram

      Radera
  4. Vad skönt att få lite uppskattning även om man själv inte tycker att man alltid lyckas 100 procent med maten och från en 2.5 åring vet man ju dessutom att det är sant ;)

    Kram Ullis

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis! Ja det kändes väldans mycket bättre efter kommentaren men jag blir ju lite nervös över vad man brukar ge honom :)
      Kram

      Radera
  5. Haha, men du vet - av barn får man höra sanningen så jag tror den där pannkakan smakade smaskens, fniss :)

    Kraaaaaaaam aka

    SvaraRadera
    Svar
    1. och jag oroar mig lite över den olyxiga maten han brukar få då :)
      Kraaam

      Radera
  6. Haha, men sötnosen då. Jag tyckte iof också konstiga saker när jag var liten. Som att det bästa som fanns var när pappa vispat dåligt och det var klumpar i mannagrynsgröten :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hahahah det är tur man ändrar smak med åren! :)

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Dagens tvååring

Idag har båda barnen varit hemma med sin mamma. Då händer det spännande saker. Inte pga mamman för hennes fantasi är long gone. Men uppenbarligen behövs den inte heller. I hallen möttes jag av detta. Toadörren är låst. Och uppebarligen är jag på utsidan. På insidan en tvååring som inte planerade att borsta tänderna. (utan snarare mäta hur mycket toapapper det ryms på en rulle visade det sig sen. Smart drag att låsa dörren för att hinna göra hyssen..) Skulle lägga den sovande Lilla S i förmiddags. Men sängen var upptagen. På frågan "hur sjutton kom du dit??" var svaret: Hämma pallen (=hämtade badrumspallen) kättrade (=klättrade) och oppade (=hoppade) Lilla O hämtade alltså badrumspallen. Klättrade upp på vår säng. Och Hoppade till Lilla S spjälsäng. HOPPADE. Ja alla vet ju att spjälsängar är som gjorda för att den ska komma 15 kg flygande och landa i den. Förvisso tur att han landade i men en jädra tur den höll. Var skulle Lilla S annars sova?  Och varför åker vi ens till ba…

Det där med att fylla 40 om och om igen

I somras passerade jag 40. Och fick en massa fina presenter. Av en massa fina människor. Härliga upplevelser som varar hela året. Märkligt egentligen att man måste fylla jämt för att det ska finnas tid att umgås ordentligt. I helgen fick jag göra just det. Umgås ordentligt. Av en fin vän fick jag en hemlig helg. Den hemliga helgen tog oss till Lund. Till #elefantenirummet med Batra.  Så sjukt bra. Jag skrattade konstant. Om än varierande högt. I en och en halv timme. Här pratar vi bra magträning. Och det bästa var nog ändå att hans fru avslutade showen. Absolut klockrent. I övrigt var det mat. Bubbel. Shopping. Prat. Mycket prat. Och efter tips från systersonen. Det märkligaste. Ett besök hos shotluckan. Och därmed shots. De bjöd på en rejäl show när de gjorde shotsen.
Den var aningens bättre än själva drickandet av dem.

Jag kan tänka mig att fylla 40 varenda år framåt.

Det där rummet

Vi har ju ett sånt där rum.  En såndär walk-in-closet.  Det är väldigt väldigt trevligt att hela tiden se alla kläder så man lätt kan välja. Ändå. På något magiskt sett. Så har jag inget att ha på mig.  Det är ju bra konstigt det där.
Den jättestora spegeln kommer från min mormor. Hon var sömmerska. Jag har inte ärvt en enda gen därifrån tror jag. Men spegeln. Den är bra fin den. Och väger mer än jag orkar lyfta. Kettlebells:en är INTE mina.  Jag kan inte lyfta dem heller... Just ja, väggen bakom spegeln.  Den var för vacker för att klä in när vi renoverade.