Fortsätt till huvudinnehåll

Rum i nöd

Just ja, i hallen finns ju numera en dörr in till en liten gästtoalett. Ja inte bara dörren är ny, utan hela toaletten då så klart.
I fönstret finns en grubbelgubbe samt kristallvas med två ljusslingor i. (jo året runt. För att det är fint skimmer genom vasen.)


Den gamla spegeln fanns i huset och är helt fantastisk så den får hänga framme, trots att glaset är gammalt och man ser lite lätt förvriden ut i den. I spegeln ser ni en tavla som också hänger på toa. Om man kan ha tavlor på toa? Uppenbarligen.
Badrumsskåpet är ett skittråkigt skåp från IKEA. Jag satte dit bronsskimmrande tapet (matchade fint med klinkersen) och en tofs. Tänk så glad man blir av en tofs!

Bakom toaletten hänger en stärkt linnepåse på en gammal smideskrok. Där finns toapappersreserven. Så vet ni. Typiskt bra att veta.
Och ser ni, ser ni den fantastiska stora krukan fylld med tidningar på golvet? Visst är den vacker? Och ja det är fjärilar på den. Fint det.
Keramiktavlan är från Keramika Fantasia på Österlen.
Jag vet att det är tråkigt att ha turkost som accentfärg även på denna toalett. Men det bara blev så. Lovar bättring.



Kommentarer

  1. Vad jäääättefint du har det på toaletten!!! Bara ääälskar den vackra spegeln, heelt underbar ju:))) Och turkost tycker jag är en fin färg, passar perfekt på en toalett!

    Stöööörsta kraaamen aka

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack söta du! Visst är det fantastiskt kul när man kan återanvända saker man hittar i huset :)
      Hoppas du har en riktigt fin helg! Kram

      Radera
  2. Jamen, det var ju en strålande idé Tess! Vi har plats för många här på vårt guesthouse. Tänk så mycket kul vi kunde hitta på!
    Det måste vi spåna vidare på!

    Kramen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja men visst var det en bra idé! Funkar ju på våren med, eller hösten för den delen. Man är väl flexibel :)

      Kram!

      Radera
  3. Skön blogg du har:) och jag följer nu.

    Om du gillar inredning så kan du kolla in min blogg:)

    Ha en kanondag

    LOVE Maria från inredningsvis.se

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack :) ska genast kolla in din!
      Kram

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Dagens tvååring

Idag har båda barnen varit hemma med sin mamma. Då händer det spännande saker. Inte pga mamman för hennes fantasi är long gone. Men uppenbarligen behövs den inte heller. I hallen möttes jag av detta. Toadörren är låst. Och uppebarligen är jag på utsidan. På insidan en tvååring som inte planerade att borsta tänderna. (utan snarare mäta hur mycket toapapper det ryms på en rulle visade det sig sen. Smart drag att låsa dörren för att hinna göra hyssen..) Skulle lägga den sovande Lilla S i förmiddags. Men sängen var upptagen. På frågan "hur sjutton kom du dit??" var svaret: Hämma pallen (=hämtade badrumspallen) kättrade (=klättrade) och oppade (=hoppade) Lilla O hämtade alltså badrumspallen. Klättrade upp på vår säng. Och Hoppade till Lilla S spjälsäng. HOPPADE. Ja alla vet ju att spjälsängar är som gjorda för att den ska komma 15 kg flygande och landa i den. Förvisso tur att han landade i men en jädra tur den höll. Var skulle Lilla S annars sova?  Och varför åker vi ens till ba…

Det där med att ladda in energi

Jag startade helgen, eller iaf lördagen med att skapa energi tillsammans med en fin vän.
Varmbadhuset i stan. Brunch på landbron. Promenad i solen.

Inget märkvärdigt. Men kändes så otroligt lyxigt.
För tydligen tar jag sällan paus från måstena.  Laddar mer ur energi än in.
Och vet du. Måstena var kvar även efteråt. Och ingen har farit illa för att det inte blev gjort precis då. Det är dessutom fortfarande kvar.
För jag började göra annat istället. 
Tänk på att det är viktigt att få in mer energi än du lämnar ut. Och ibland måste du själv skapa de tillfällena. Andra fixar det inte åt dig.

Det där med att våga berätta

Så var det då dags för lite allvar. Dags att berätta. Och att sluta skämmas. För saker som har varit. De har just varit.
För ett antal år sedan var mitt liv aningens annorlunda. Så klart. Jag pluggade till elektroingenjör på högskolan. Jag var sambo. Jag hade massor med vänner. och jag hade ganska roligt. Minsann. Men. Jag mådde skit. Och det fanns inte en anledning till varför jag gjorde det. Det fanns kanske 100. Större och mindre. Allvarliga och fjantiga. Men skit det mådde jag. Och jag la all min fokus på mat. Eller snarare att inte äta.  Och att inte äta gjorde jag bra. Nu vill man gärna kategorisera in detta i något sjukdomsfack. Vilket jag själv har lite svårt att göra. Men vi kan sammanfatta det i ätstörning. Det räcker bra där liksom. Då vill folk. Av någon anledning alltid veta vad man vägde. För tydligen är det så man bedömer om någon har en ätstörning. Jag vägde 46 kg som minst. Jag trodde det var 52 men efter att idag letat igenom mina gamla dagböcker kan jag konstatera …