Med denna usla mobilbild vill jag bara visa att jag fått en orkidé att blomma om. Med gigantiska lila annorlunda blommor. Fick orkidé av en fin vän för en månad sedan. Med instruktioner. Eftersom det har en tendens att gå skitdåligt för mina orkidéer.
Så nu är jag stolt. Den blommor. Lycka!
Familjen var på dop idag. I kyrkan. Lilla O var på charmhumör och kommenterade högt och tydligt allt som prästen sa. Så fort prästen sa tacka upprepade Lilla O "TACKA" jättehögt. Och en präst säger tydligen det massor av gånger. När prästen sa att vi skulle sjunga förkunnade lilla O högt "sunga traktorvisan". Till hans stora besvikelse kom den aldrig. Frågan som normalt ekar här hemma flera gånger om dagen "Vilken fääääg ä dä?" (=vilken färg är det) Ljöd tydligt genom kyrkan när Lilla O kom i extas då han upptäckte kyrkfönsterna med all sin färg...
Efteråt bjöds det på sockerfylld fika.
Den charmiga tvååringen byttes på magiskt sätt ut på vägen hem.
Väl hemma inleddes det starkt med amöban (barn som trillar ihop i hög utan ben i kroppen) skrikandes på hall golvet. Skrikandet fortsatte i sängen dit han magiskt förpassades snabbt. Arg som ett bi. Varför? Ja säg det. Någon sa väl fel sak, satte en leksak en mm fel eller något annat livsviktigt.
När han äntligen la sig ikväll trodde man ju att han skulle toksomna. Men nähej. 30 minuter efter läggning. "baaaaajjjsa potta" (känns ju väldigt troligt liksom...)
Men visst fick han det. Om han gjorde det. Nej självklart inte.
Djupa andetag.
Jättefin blomma! Det är inte lätt att hålla liv i blommor tycker jag, skulle behöva bli lite duktigare på det... Haha, vilken supercharmig "liten en" du har:)) Men myyyycket egen vilja, härligt:))
SvaraRaderaÖnskar dig en fin vecka!
Kraaaaaam aka
Det är väldigt mycket vilja i en så liten kropp. Otroligt mycket åsikter. Men ganska kul när man tänker tillbaka :) Ha en skön vecka du med! Kram
Radera