Fortsätt till huvudinnehåll

Sensationer

Idag gick färden mot maxi, för att undvika värsta rusningen som jag gissar kommer att vara from imorgon när barnbidrag, pension och löner börjar ticka in på kontona. Haha tänker ni, hur gick det denna gången då? Joho det gick minsann apabra. Lista med, barn med både dit o hem, allt handlat, systemet avklarat, färdkostpralin på elitchoklad köpt. Perfa perfa.
Hann in och slänga in det som skulle i kylen. Mata barnet och duscha mig. Det blev prioriteringarna idag.
Sen var det dags för föräldragrupp. Nej jag tror inte jag ska lära mig något men det är ju kul att träffa folk tänker jag.
Idag visades en film om små bebis och mat. Där berättade de att om de inte får sina D-droppar varje dag regelbundet får de problem med skelettet. Skit oxå. Tror ni att man kan hälla i dem en flaska såhär i efterhand? Eller kanske två för jag lär ju inte få bättre minne och börja komma ihåg det plötsligt.
För två år sedan när Ossian var liten började man ge smakportioner från 4 månaders ålder. Nu är det tydligen ändrat till 6 månader. Men det är ok att ge "smaksensationer" från 4 månader. Vad sjutton är det då? Och det vill jag med ha, tycker det är alldeles för lite sensation i mitt liv överlag.
Däremot var det fortfarande inte ok att dricka mängder med alkohol när man har små barn. Där hade de inte ändrat något. Och nej, inga smakportioner bör delas ut.
Efter dagens sociala verksamhet kom jag hem o fortsatte packa upp. Då kommer en i föräldragruppen förbi för att låna en film att se på kvällen. VA tänker ni som känner mig! Ja men jag vet, jag tittar ju aldrig på film. Jag lånade självklart ut en film, "torsk på Talinn", en av de senaste vi köpt. För sisådär hundra år sedan. :) Det var den eller teletubbies som fanns i det bättre utbudet. Funderade ett tag på att ge henne Pippifilmen, men jag antar att Lilla O bestämmer sig för att flytta då.
Det bästa av allt, på snubbelnivå i hallen stod dagens inköp från systembolaget. Inför alla helger. 
Vilket bra intryck jag gav! Japp, jag är världens bästaste mamma! 

Jo jag tillämpar ironi. Jag tänker inte hälla i lilla S hela flaskan D-vitamin. Vi har nämligen inte så mycket hemma. 

Kommentarer

  1. Dessa droppar! Ja ja mina barn kommer inte vara glada på sin mamma när de blir stora. Första var man någorlunda duktig med men den sista... Kommer ihåg ett möte med föräldragruppen där en konstatera att hon glömde dropparna ibland, ja en till två gånger i veckan. Hm, jag är glad om mina barn får det i sig så ofta i veckan :-(

    Therese, det är jag nog som är den värsta mamman..
    Men vi gör så gott vi kan..liten tröst :-)
    Kram Lotta

    SvaraRadera
  2. Tack Lotta! På något sätt ändå skönt att inte vara ensam :) kram

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Första nyansen av Dublin, med barn

Det var i Dublin vi tog paus från vardagen.  Hela familjen faktiskt.  Och Dublin visade sig vara en helt fantastisk stad.  Långt över våra förväntningar. Vet inte riktigt vad vi hade väntat oss.  Kanske en grå industristad. Typ.  Solen sken och irländarna kan vara bland de trevligaste folken jag någonsin har träffat.  Jag läste innan att Dublin inte var en barnvänlig stad. Jag håller verkligen inte med.  Till er som funderar på att resa dit, gör det! Det är lagom långt iväg, lagom stort och alla är höga på Guinness och därmed superglada.
Förutom en bildkavalkad. Ska ni får några bra tips. 







Åker man med barn till en storstad är det ganska skönt att bo i lägenhet.  Vi bodde i en tvåa som låg väldigt centralt. Perfekt.
Och med utsikt över en biltvätt. Till Lilla O:s stora lycka. Vad finns det då att göra i Dublin för barn? Äta glass. Det finns massor med riktigt bra glasställen. Titta på broar. Lyftkranar. Bussar. Spårvagnar. Häst o vagn osv.  En uppsjö med mer eller mindre märkliga for…

Det där rummet

Vi har ju ett sånt där rum.  En såndär walk-in-closet.  Det är väldigt väldigt trevligt att hela tiden se alla kläder så man lätt kan välja. Ändå. På något magiskt sett. Så har jag inget att ha på mig.  Det är ju bra konstigt det där.
Den jättestora spegeln kommer från min mormor. Hon var sömmerska. Jag har inte ärvt en enda gen därifrån tror jag. Men spegeln. Den är bra fin den. Och väger mer än jag orkar lyfta. Kettlebells:en är INTE mina.  Jag kan inte lyfta dem heller... Just ja, väggen bakom spegeln.  Den var för vacker för att klä in när vi renoverade.

Det där med att hänga i fjällen första dagen

Så är vi då i fjällen. Med blå himmel. Strålande sol. Ja och kallt så klart. Osäkert hur kallt. Våra tre termometrar spände över -3 till -20. Liften rapporterade -24. Vi nöjer oss med frysa-tårna-kallt. Men det är en utmärkt ursäkt till varm choklad. Med vispgrädde såklart. Eller sprutgrädde rättare sagt.


Fjällen är fylld med alldeles lagom mycket folk. Det vill säga i princip inga. Det enda orosmolnet är att det är ett helt gäng danskar på plats. Och alla vet hur det brukar gå med danskar i skidbacken.
Förhoppningsvis håller de sig i pisten. För där är tydligen inte vi. Nej vi är i skogen vi. Och svänger som galningar för att försöka undvika träden. Och hoppas att det inte ska ligga ett barn bakom nästa kulle. Och om det gör det så låt det vara ett av mina och inte någon annans. Så himla svårt att förklara.
Men vi har kollat så att alla skidor löser ut som de ska. Det är ju bra det.