idag är det måndag, det betyder inget dagis för lille herr O. Vilket iofs var bra eftersom han varit sjuk hela helgen.
Men detta betyder att två barn skulle stuvas ini bilen för att åka till maxi och handla allt som stod på världens längsta lista.
Lille herr O skulle tvunget välja kläder själv. En tshirt med kor skulle han ha. Enbart. Efter en del diskussion, en del lirkande och en massa panik skrikande hade han till slut lite mer på sig.
Det tar 20 minuter till maxi. Tjugo minuter av "Mamma hitta en traktor" Detta trots att jag taktiskt körde hållet förbi granngården och visade massa traktorer..Aldrig nöjd!
På Maxi finns det familjeparkeringar. Där parkerar oftast människor helt utan någon familj med sig i bilen. Idag ställde sig en dam bredvid mig med bagaget fullt av pantflaskor. Inte barn, utan pantflaskor.
Charmig som jag är upplyste jag henne om att det var familjeparkeringen hon stod på. Varför hon gjorde det? "för det var nära till vagnarna och hon hade faktiskt mycket pant". Jahaja, men då så?
In i affären kom vi.
Utan.världens.längsta.lista.
Nä för den var kvar hemma.
Och alla vet hur lätt det är att tänka med en otålig 4 månaders bebis och en 2 åring som pratar konstant.
Vagnen fylldes till bredden och höjden med det som kanske stod på listan, plus allt det som lille herr O plockade ner när mamma inte såg, vilket är bästa sysselsättningen i affären förutom att ropa "me ha mer hip" (Jag vill ha mer kex. Ja hans mamma mutar honom med smörgåsrån. Frågor på det?)
I kassan plockas allt upp och upplösningen av den yngre bebis är väldigt nära. Illröd i ansiktet och mössan ständigt nerkasad över ögonen och därmed arg som ett bi. Allt dras in och den svettiga mamman konstaterar att plånboken inte är med. Den svettiga mamman ber till högre makter att den iaf ligger i bilen och inte hemma på köksbordet...
Kallsvettig mamma, och numera en skrikande bebis och en skitsur tvååring rusar ut i bilen för att hitta plånboken! Lycka! Inne och betala packa ner berget som nästan täcker båda barnen och ut i bilen. Packa in allt och båda barnen för att konstatera att den yngsta bebisen har en blöjincident...
Ut med barn o skötväska igen. In och byta blöja. Konstaterandes att det varit väldigt bra om man tagit med blöjor till båda barnen och inte bara till tvååringen.
Så en fyra månaders bebis i tvååringens up-and-go (inte gick han ngt för det) och sen hem...
Det är iaf underhållande att vara hemma med två barn, ingen kan säga att man har tråkigt!
Men detta betyder att två barn skulle stuvas ini bilen för att åka till maxi och handla allt som stod på världens längsta lista.
Lille herr O skulle tvunget välja kläder själv. En tshirt med kor skulle han ha. Enbart. Efter en del diskussion, en del lirkande och en massa panik skrikande hade han till slut lite mer på sig.
Det tar 20 minuter till maxi. Tjugo minuter av "Mamma hitta en traktor" Detta trots att jag taktiskt körde hållet förbi granngården och visade massa traktorer..Aldrig nöjd!
På Maxi finns det familjeparkeringar. Där parkerar oftast människor helt utan någon familj med sig i bilen. Idag ställde sig en dam bredvid mig med bagaget fullt av pantflaskor. Inte barn, utan pantflaskor.
Charmig som jag är upplyste jag henne om att det var familjeparkeringen hon stod på. Varför hon gjorde det? "för det var nära till vagnarna och hon hade faktiskt mycket pant". Jahaja, men då så?
In i affären kom vi.
Utan.världens.längsta.lista.
Nä för den var kvar hemma.
Och alla vet hur lätt det är att tänka med en otålig 4 månaders bebis och en 2 åring som pratar konstant.
Vagnen fylldes till bredden och höjden med det som kanske stod på listan, plus allt det som lille herr O plockade ner när mamma inte såg, vilket är bästa sysselsättningen i affären förutom att ropa "me ha mer hip" (Jag vill ha mer kex. Ja hans mamma mutar honom med smörgåsrån. Frågor på det?)
I kassan plockas allt upp och upplösningen av den yngre bebis är väldigt nära. Illröd i ansiktet och mössan ständigt nerkasad över ögonen och därmed arg som ett bi. Allt dras in och den svettiga mamman konstaterar att plånboken inte är med. Den svettiga mamman ber till högre makter att den iaf ligger i bilen och inte hemma på köksbordet...
Kallsvettig mamma, och numera en skrikande bebis och en skitsur tvååring rusar ut i bilen för att hitta plånboken! Lycka! Inne och betala packa ner berget som nästan täcker båda barnen och ut i bilen. Packa in allt och båda barnen för att konstatera att den yngsta bebisen har en blöjincident...
Ut med barn o skötväska igen. In och byta blöja. Konstaterandes att det varit väldigt bra om man tagit med blöjor till båda barnen och inte bara till tvååringen.
Så en fyra månaders bebis i tvååringens up-and-go (inte gick han ngt för det) och sen hem...
Det är iaf underhållande att vara hemma med två barn, ingen kan säga att man har tråkigt!
Är det ikväll mannen ska säga "Klart vi ska ha ett barn till älskling "
SvaraRaderaHan kan prova...
RaderaFy stackare! Känner igen det. Kan tänka mig att du oxå tittat på klockan och konstaterat att det är många timmar tills mannen kommer hem...
SvaraRaderaStyrkekram på dig Från mig/ Lotta
Japp! Och den sista kvarten är som tre timmar! Märkligt :) Kram
RaderaHaha, javisst har vi alla varit där. Jag glömde t.om ett barn på Maxis parkering men kom på det efter bara några sekunder eller rättare sagt det övriga fyra barnen skrek i högan sky att August inte var med i bilen....Nästa gång du ska handla släng över dom till mig, jag tar med glädje mot några små sötnosar! Kram
SvaraRaderaDet är bara en tidsfråga innan det kommer att hända. Nu måste man ju tänka efter. "hur många barn hade jag med mig idag?" Jobbigt! Kram
RaderaHi, hi, hi. Låter verkligen som du haft att göra idag. Det där med mössan halka ner och sur som ett bi, känner jag igen...plus BLÖJINCIDENTEN ;-) Men tycker det var riktigt strongt av dig att åka o handla med två små liv med dig. Bra jobbat!! Ses på onsdag om inte annat! Kramisar Cattis
SvaraRaderaKlart man åker och handlar med två barn, vad gör man inte för att roa andra :) Kram
RaderaDin historia gav i alla fall mig ett gott igenkännande skratt, för vad annat kan man göra än att garva ;-) strongt jobbat!!
SvaraRaderaHelt sant! Och det kan jag också göra. Iaf nu i efterhand. INTE då, men nu går bra :)
Radera