Fortsätt till huvudinnehåll

Äldre än vad man känner sig

Idag har jag varit på hudmottagningen för att kolla upp en leverfläck som börjat uppträda ytterst underligt. Hudtanten frös bort den med flytande kväve, vilket så klart bara var mysigt. Nu ska den tydligen trilla bort på två veckor. Finfint, slipper vi den.
Sen tittade hon på mig och sa "det var ju ingen snygg fläck du har där på kinden". Ehh...nähä? Fläck på kinden tänkte jag och trodde det var barnkräk, matrester eller annat vanligt. Men nej hon menade tydligen någon pigmentförändring. Så frysa lite på den med.
Sen skrev hon ut receptbelagd acnekräm. Kalas tänkte jag och kände mig ung, tills hudtanten kom med den dräpande kommentaren " ja även äldre som inte har acne kan använda krämen alltså. Du ska använda den två gånger i veckan så ska det du se att den tar bort alla de tydliga ålderstecken som du har"
Tack då. Vad ung jag genast kände mig...

Kommentarer

  1. Hahahaha!!!! Är det nu det börjar gå utför? =/

    SvaraRadera
  2. Är det då man ska tacka och ta emot... Trodde inte man hade så tydliga ålderstecken bara för man är några dagar över 25..eller?

    Lotta

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Det där med att ha gjort en favorit i repris

Vi gjorde en favorit i repris. Och drog till Åre.  En repris från förra året. Då jag var där med världens bästa kollegor. Vi är inte kollegor längre. Faktiskt inte alls många av oss.  För att vara mer korrekt så är två det. Men det är fina människor. Fantastiskt fina. Och jag är väldigt glad. Och väldigt tacksam att de finns kvar i mitt liv. Och att de gillar att åka skidor. Vädret var helt ok. Det var en hel del sol.  En del snö. Dock bara på marken. Inte i luften. Men vad gör det. Det var tydligen en del is med. Så jag gjorde en liten vurpa. Så klart en väldigt elegant vurpa. Som resulterade i en skoterfärd, lite röntgen, en tumme som är gipsad. Inte helt enligt planen.  Men ändå.  Det kan vara så mycket värre. Och det där. Det kan man verkligen leva med. Sista dagen öppnades högzon. Och vi hann med några åk där med. Och en fantastisk utsikt. Tack Åre. För strålande dagar. Nästa år taggar vi Alperna.

Första nyansen av Dublin, med barn

Det var i Dublin vi tog paus från vardagen.  Hela familjen faktiskt.  Och Dublin visade sig vara en helt fantastisk stad.  Långt över våra förväntningar. Vet inte riktigt vad vi hade väntat oss.  Kanske en grå industristad. Typ.  Solen sken och irländarna kan vara bland de trevligaste folken jag någonsin har träffat.  Jag läste innan att Dublin inte var en barnvänlig stad. Jag håller verkligen inte med.  Till er som funderar på att resa dit, gör det! Det är lagom långt iväg, lagom stort och alla är höga på Guinness och därmed superglada.
Förutom en bildkavalkad. Ska ni får några bra tips. 







Åker man med barn till en storstad är det ganska skönt att bo i lägenhet.  Vi bodde i en tvåa som låg väldigt centralt. Perfekt.
Och med utsikt över en biltvätt. Till Lilla O:s stora lycka. Vad finns det då att göra i Dublin för barn? Äta glass. Det finns massor med riktigt bra glasställen. Titta på broar. Lyftkranar. Bussar. Spårvagnar. Häst o vagn osv.  En uppsjö med mer eller mindre märkliga for…

Det där med konstrunda på Österlen

Det blev konstrunda på Österlen även denna påsken. Som sig bör. Som traditionen säger. Hittade en del nya ställen. En del gamla ställen. En del tavlor. En del keramik. Och en hel massa mat. För att vara exakt 
I år var det lite nytänk. Så vi åt lunch när det var lunch. Istället för att fika. Väldigt vuxet. Vi hittade ett fantastiskt ställe i Sankt Olof. Byvägen 35. De serverade vegetarisk påskbuffe. En helt fantastisk sådan. I en helt fantastisk miljö.

Jag skulle kunna flytta in direkt.
Älskar den rustika känslan. Med tegel. Gamla detaljer. Att allt är genomtänkt. Dessutom. På Österlen <3 p="">



De har öppet annars också. Men serverar gissningsvis inte påskbuffe då. Men väl annat. Pizzor om jag inte minns fel. Och Fika. Så klart. Och Fika. Det är viktigt det.