Fortsätt till huvudinnehåll

Det där med att fira mannen

Igår fyllde mannen år. 39 år.
Ingen sådär hallaballo-ålder. 
På morgon sjöng Lilla O "JA MÅ HAN EVA, HURRA HURRA HURRA"
och gav paket.
Mannen fick kalsonger och stekpanna.
Han höll ändå god min tycker jag. 
Och blev jätteglad.
Bra att veta till kommande år tycker jag.
Men för att veta att jag skulle ligga på plus tillbringades eftermiddagen på Eriksberg.
Först en kort föreläsning om kronvilt. 
Som faktiskt var intressant. Tom för mig. 
Därefter följde en guidad tur i området.
Ett enormt område. Med fantastisk många djur.

Det som var i fokus var att höra kronhjorten "bröla"
Jodå det gjorde vi. Och jag är tacksam att de inte gör det utanför mitt sovrumsfönster.
Men visst. Det var häftigt.

Att ta kort på djuren var allt annat än enkelt. 
Särskilt när man glömt rätt objekt hemma.

Några var iaf helt still.
Sist kom det viktigaste. 
Maten.
Det var fem rätter. Fem. 

En förrätt med fisk och skaldjur. En fantastisk gurk- och algsoppa.
Laxrom, nyfångade kräftor, laxtartar, piggvar osv osv
Glastallrikarna vägde 1.7 kg st. Stackars serverinspersonalen.

Mellanrätt med löksoppa, fransyska i två varianter, bröd, knäcke, egengjord lagrad prästost.
Och serveringen. Serveringen var fantastisk. 
Löksoppan i gjutjärnsgryta på en träkloss. 
Resten av maten på en skifferplatta.


Huvudrätten. Huvudrätten var fantastik.
På gatstenen, jo det var en gatsten, var det en kantarellpannacotta med lingon och friterad renlav.
På tallriken innerfilé på kronvilt, färska primörer, palsternackscremé, flingor av rökt kronhjortshjärta.
Och jättebiten är friterad potatiskaka. Den sistnämnda var eventuellt helt onödig.

Första efterrätten serverades på ännu en sten. 
Visst är det vackert mot det fina träbordet?
En bit friterad camembert, persilja, hjortronssylt, grädde.

Sista efterrätten. Var to die for.
Saltlakrits-pannacotta med hallon. Hallonsorbe på chokladjord.
Hallonrulltårta. Choklad och lakritsflarn.


Te och tryffel som avslut. 

Vilken middag!
Det är det godaste jag någonsin ätit. 
Miljön var helt fantastisk, men jag kan ju inte lägga upp hundratals bilder.
Och jag tror nog att mannen blev nöjd.
Farmor agerade barnvakt. Guld värt!

Och just det. Givetvis fick han chokladtårta med grön grädde. Högvis med strössel.
Och 39 ljus.
JA MÅ HAN EVA

Kommentarer

  1. Alltså det är nästan så jag dregglar, vilken fantastisk middag, woooow. Eftersom jag äter mycket med ögonen var det här en fröjd att se o jag kan bara tänka mig vilka frivolter smaklökarna gjorde. Nu blev jag så exalterad av allt de vackra o goda att jag glömmer gratulera din man i efterskott, GRATTIS.. Kramisar Tina

    SvaraRadera
  2. Grattis till mannen din! Vilken måltid ni fick. men stackars personalen att bära så tunga tallrikar!Kram Nilla
    ps. svar om fågelbad gav jag hos mig men du kan köpa det hos Knocks en butik i Sigtuna som säkert skickar varor om du ringer dit. Det var inte så dyrt heller:)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Första nyansen av Dublin, med barn

Det var i Dublin vi tog paus från vardagen.  Hela familjen faktiskt.  Och Dublin visade sig vara en helt fantastisk stad.  Långt över våra förväntningar. Vet inte riktigt vad vi hade väntat oss.  Kanske en grå industristad. Typ.  Solen sken och irländarna kan vara bland de trevligaste folken jag någonsin har träffat.  Jag läste innan att Dublin inte var en barnvänlig stad. Jag håller verkligen inte med.  Till er som funderar på att resa dit, gör det! Det är lagom långt iväg, lagom stort och alla är höga på Guinness och därmed superglada.
Förutom en bildkavalkad. Ska ni får några bra tips. 







Åker man med barn till en storstad är det ganska skönt att bo i lägenhet.  Vi bodde i en tvåa som låg väldigt centralt. Perfekt.
Och med utsikt över en biltvätt. Till Lilla O:s stora lycka. Vad finns det då att göra i Dublin för barn? Äta glass. Det finns massor med riktigt bra glasställen. Titta på broar. Lyftkranar. Bussar. Spårvagnar. Häst o vagn osv.  En uppsjö med mer eller mindre märkliga for…

Det där rummet

Vi har ju ett sånt där rum.  En såndär walk-in-closet.  Det är väldigt väldigt trevligt att hela tiden se alla kläder så man lätt kan välja. Ändå. På något magiskt sett. Så har jag inget att ha på mig.  Det är ju bra konstigt det där.
Den jättestora spegeln kommer från min mormor. Hon var sömmerska. Jag har inte ärvt en enda gen därifrån tror jag. Men spegeln. Den är bra fin den. Och väger mer än jag orkar lyfta. Kettlebells:en är INTE mina.  Jag kan inte lyfta dem heller... Just ja, väggen bakom spegeln.  Den var för vacker för att klä in när vi renoverade.

Det där med att hänga i fjällen första dagen

Så är vi då i fjällen. Med blå himmel. Strålande sol. Ja och kallt så klart. Osäkert hur kallt. Våra tre termometrar spände över -3 till -20. Liften rapporterade -24. Vi nöjer oss med frysa-tårna-kallt. Men det är en utmärkt ursäkt till varm choklad. Med vispgrädde såklart. Eller sprutgrädde rättare sagt.


Fjällen är fylld med alldeles lagom mycket folk. Det vill säga i princip inga. Det enda orosmolnet är att det är ett helt gäng danskar på plats. Och alla vet hur det brukar gå med danskar i skidbacken.
Förhoppningsvis håller de sig i pisten. För där är tydligen inte vi. Nej vi är i skogen vi. Och svänger som galningar för att försöka undvika träden. Och hoppas att det inte ska ligga ett barn bakom nästa kulle. Och om det gör det så låt det vara ett av mina och inte någon annans. Så himla svårt att förklara.
Men vi har kollat så att alla skidor löser ut som de ska. Det är ju bra det.