Framför ögonen på en Tess

Lilla O: "Mamma, jag taggar din bil".  Nej mitt barn har inte Facebook.  Tyvärr.  Han hade däremot en grankvist i handen som drogs mot min bil. Underbart. 

Veckan har börjar riktigt bra tycker jag. Ibland behövs inte mycket. Det är det lilla som gör det. Idag kom det ett sms med texten "Tack! Du är en inspirationskälla!" Tänk att få vara det! Tänk att jag inspirerar någon annan till något. Hur coolt är inte det? Det tillsammans med gårdagens mms. Med bild på turturduvorna som jag har gjort. Och texten att de får många positiva kommentarer. Jag är löjligt mallig. Inte ofta man kan inkassera så positiv feedback! Tänk på det.  Du kanske kan höja någon genom bara en kommentar. Ett sms. Ett mail. Eller en kram. Gör det. Du har en minut över till det. Jag lovar.

Förra veckan fick storstaden ett besök. Som ni vet. Vi passade på att faktiskt göra något roligt även på kvällen. Då när man annars sitter på hotellrummet. Med jobbdatorn. Och en påse godis. Detta var bättre.  Väldigt mycket bättre. Priscilla får nog betecknas som en riktigt feel-good-musikal. Härlig musik. Mycket skratt. Och vi gick därifrån med uppåtrynkor i ansiktet. Mina härliga kollegor och jag. Har ni möjlighet. Se den. Det kommer ni inte att ångra.

Saker vi inte trodde. Att riddarborgssängen skulle bli verklighet. Men en envis treåring. En mamma som är överdrivet optimistisk när det gäller kreativa saker. En suckande pappa. En påhejande lillebror. Det gjorde tydligen susen.  Nu står den där. I halvportionens rum. Vi fuskade dock lite. Vi köpte en loftsängsram.  Sågade av den och stegen rejält så barnet inte skulle sova i taket. Eller för den delen trilla ner från taket om det skulle hända. Vi köpte ett gäng mdf-skivor som spikades upp runt sängen. Sen sågades dörr, fönster, riddarborgstaggar ut. Allt målades vitt. Det målades stenar i grått och svart runt dörrar och fönster. Det sattes upp en fackellampa. Inne i riddarborgen hamnade en stor grön madrass.  Högvis med kuddar. Och de där en miljon djuren som behöver någonstans att bo.   Enligt Lilla O saknas fortfarande riddaren. Och den levande hästen. Jodå så att...

Ni kanske kommer ihåg. Att mannen verkligen överraskade på alla hjärtans dag. Med en övernattning på Kosta Art Hotell Det var där vi höll hus i helgen. Självklart passade vi på att ta en shoppingrunda först. Mannen hittade så klart hur mycket som helst. Jag hittade temuggar. Och ett glas vin. Men det var knappast något att hänga läpp över.  Inte när det fanns ett härligt SPA. Vi låg i blöt både inne och ute. Satt i torrbastu och ångbastu. Vi åt en fantastisk tre rätters middag. Utan mobiler. Så ni får lita på mig bara. Det var definitivt i dra-mig-baklängelse-så-gott-klassen. Batterierna är laddade. Skrattkontot på fyllt. Kärleken vid liv. 

Alltså jag vet. Det är mycket mat. Men jag måste visa er. Gillar ni sushi och råkar hänga lite i Sthlm rekommenderar jag verkligen  Ljunggrens. Ligger på götgatan på söder. Serverar bland den godaste sushi jag ätit. Den finaste sashimin. Edamamebönor till försnacks. Goda så man nästan dör. Och cava. Inte att förglömma. Cava. De kan göra latte. Och efterrätter. Och nej. Det är inte snuskigt dyrt ens. Men boka bord. Det är klokt.

Idag åt jag croissant till frukost. Och fransk lantyoghurt. Och fruktsallad. Och müsli. Och drack caffe latte. Och färskpressad apelsinjuice. Helt ok. Även om det inte serverades på sängkanten hemma. Just det serveras faktiskt väldigt sällan på sängkanten hemma om jag ska vara ärlig. Dagens frukost intogs här. På wienercaféet på östermalm i Stockholm. Herregud vad gott det var. Och vardagslyxigt så det förslår. Som bekant är jag väldigt svag för vackra inredningsmiljöer. Vi kan säga att de kvalade in. Bilderna är oretuscherade eftersom jag har fel dator för det med mig. Men jag måste ändå visa er det. Jag måste också visa de helt fantastiska chokladtårtorna som de hade. Jag köpte ingen. Jag åt ingen. Jag bara dräglade.   Och ser ni. Fantastisk tapet. Fantastiskt klinker. Och jag vet. Jag tar kort på en toalett. men vad gör man inte när man liksom blir kär i en tapet.

Jag tillhör det sällsynta släktet som gillar att gå till tandläkaren. Varför? Troligen för att jag aldrig har hål. och för att man känner sig väldigt fräsch när man går därifrån. Idag var första besöket hos min nya tandläkare. Man vill inte byta tandläkare. Lika lite som man vill byta frisör eller gynekolog. Men ibland måste man. Denna hittade inga hål heller. Men en ficka. Och fickor kan man tydligen inte ha i sina tänder. Så då måste man borra iaf.  Och plana ut tanden. Jippie. Riktigt så mycket gillar jag inte att gå till tandläkaren. Men ändå har jag en ny date med henne planerad. Dyr i drift är hon med. Men jag gör som hon säger. För tydligen ser hon att jag bara använt tandtråd precis innan besöket. Kan man ändå tycka att man borde komma undan med. Men icke. Varje dag var domen. Då gör vi det.

Idag var en dag med ork. Med energi. Med lust. Och när jag lägger den sidan till. Då är jag ganska effektiv. Det var dessutom en dag hemma med barnen. Grundtanken var därför besök i lek- och djurpark med picknick. Tills det visade sig blåsa orkan ute. Med risk för att den minsta halvportionen skulle blåsa iväg bytte vi därför planer. Båda halvportionerna målade finfina tavlor. Med mina oljefärger.  Och mina penslar. Inget av det kommer att bli vad det har varit. Och nej. Det kanske inte är min mest briljanta idé. För att tona ner kaoset tog vi en tur till biltvätten. Vilket barn blir inte imponerad av en guldtvätt? Och eventuellt behövde bilen plockas fram under allt skit. Det är lite osäkert hur jag tänkte när jag köpte en vit bil. Vi gjorde ett totalt kaosartat besök på leksakshuset.  Detaljerna har god potential att bli ett kapitel i en bok. Men till slut inhandlades present till helgens barnkalas. Den händelsen kan vara den vikti

Plötsligt händer det. Ja, alltså plötsligt händer det något i Karlskrona. Och då måste man ju gå. Så i fredags hade jag finfint sällskap till både middag och musikal. Jag blev väldigt positivt överraskad. Ja inte av sällskapet då, det visste jag var bra.  Men musikalen. Scenbygget och effekterna var väldigt bra!  Och då var det ändå i en hockeyhall de byggt upp scenen. Nu är jag ju nästan tondöv men jag tyckte nog de sjöng bra. Dessutom var det killar med långt hår. Och rakade armhålor. Men jag vet. Jag-dör-så-trevligt. Se den.  Värt det. 

"Mamma, förr i tiden fanns inte människor. Då fanns det pilbågar. Som man släckte lava med."

Ja. Jag fnissade lite när jag satte rubriken. Moget. Jag vet. Pockethyllan String. jag tror att jag eventuellt måste ha den. Som badrumshylla. Jag har en känsla av att min man inte tycker så. Men det händer liksom att han har fel när det kommer till inredning. För visst kan man väl ha den i badrummet?

Imorse vaknade jag och var precis lika trött som jag är hela tiden nu. Då kom jag på att jag fått de där schyssta ta-bort-påsarna-under-ögonen-grejorna i min glossybox denna månaden. Tänkte det var värt ett försök. I 30 minuter skulle de sitta där. Visst är man en riktig snygging innan man tagit på sminket.. Om det hjälpte? jo men visst! Det ser ni väl? eller det kändes så iaf.  De var iaf sköna att ha på, svalkade väldigt.  Lilla S skrattade varje gång han såg mig. Och pekade. Ni ser ju vilken otrolig skillnad de gjorde! Och bilderna är minsann inte ens retuscherade. Eventuellt kan känslan vara psykisk enbart. Men ibland duger det fint!

Ni vet när solen börjar komma fram. När fåglarna börjar kvittra. När luften känns ljummen. Då när alla blir pigga och glada. Då slår den till.  Vårdeppen. Det är så konstigt att jag knappt förstår det själv. Jag blir folkskygg. Nedstämt. Grå. Imorse stod träningsväskan där. Färdigpackad och bara väntade. Men den fick stå kvar.  Bara det. Det händer. I princip aldrig. Vad hjälper då? Träning. Frisk luft. Glada människor.  Visst är det ironiskt? Att jag drar mig från människor och inte vill träna. Ibland är det allra svåraste att förstå en själv. Och varenda vår.

Vi har ju matkasse varannan vecka. För att göra livet roligare för hela familjen liksom. Förra veckans storfavorit var "Lenas currygratäng" Alla åt lite för mycket.  Så mycket att alla sprang tio varv inne huset. Annars är det mest halvportionerna som gör det. närproducerad Falukorv med hög kötthalt ris smör 1 liten burk majs 1 pkt ekologiska krossade tomater 3-4 krm basilikakrydda 2.5 dl grädde 1 msk curry riven ost salt, peppar Sätt ugnen på 200 grader. Smörj en form. Strimla purjolök. Skiva och dela korv. Lägg majs, purjolök och korv i formen. Blanda krossade tomate, grädde, curry, basilika, salt och peppar i en skål Häll i formen. Strö över ost. Sätt i ugnen i 20 minuter Koka ris Servera med sallad. Perfekta barnfamiljsmiddagen. Trots att vi faktiskt inte har en barnkasse. Vi kör standard matkasse. Härifrån.

För hundra år sedan. När jag pluggade på högskola. Var jag med i en studentförening. Precis som så många andra är. "Min" förening hade en happening i Göteborg i helgen. Vi är ganska många och självklart kom inte alla. Men 21 själar körde go-cart.  Spelade Laserdome. Bastade. Och var på Sticky fingers.  Jag som inte brukar dricka direkt. Och som brukar sova en del. Gjorde tvärtom vad jag brukar. Men jisses vad kul jag hade. Det har skrattats. Kramats. Pussats. Pratats. Jag har blåmärken, träningsvärk, hes röst och lite vätskebrist idag. Känns som jag blev överkörd av en buss igår. Ungefär. Om det var värt det? Ja. Faktiskt.  Så mycket härlig feedback! Nu. Tillbaka i ekorrhjulet.  Barnen nattade.  Frukost och lunch förbered. Träningsväskan ska packas. Men den där sängen. Den får nog ett tidigt besök idag.

Häromdagen hade en kollega med sig ett knäcke som var helt fantastiskt. Efter lite googlande hittades ett recept som kunde likna det. Ikväll testades det. Och ja. Väldans gott! 2 dl dinkelfullkornsmjöl 0.5 dl linfrön 1 dl sesamfrön 1 dl solroskärnor 0.5 dl olivolja 2 dl kokande vatten flingsalt Blanda alla torra ingredienser. Häll i oljan och rör om. Häll i vattnet lite i taget och rör om. Lägg bakplåtspapper på en plåt och häll ut smeten. Lägg ett bakplåtspapper över och kavla sedan utan smeten till ett tunt knäcke. Skär i rutor. Strö flingsalt över. Grädda i 150 grader i 30 minuter. Stäng sedan av ugnen men låt plåten vara inne 30 min till. Plättlätt.

Igår blev jag stoppad av polisen. Nej jag körde inte för fort. Inte denna gången. Det var nykterhetstest och titta-på-körkortet-kontroll. Jag lämnade mitt körkort. Polisen såg väldigt bekymrad ut. "Det är inte speciellt likt" Nej jag vet. "Det står iaf här att du ska ha glasögon" Ja jag vet. "Men det ser inte alls ut som du" Nej jag vet. Men det är jag.  Jag lovar. "Det var inte så snygg bild?" Vem sjutton blir bra på sitt körkort? Och om jag nu skulle haft ett fejkat körkort.  Då hade jag väl inte varit 35 år på det! 27, here we go!

Min man var på IKEA. Med en lista från mig. På listan stod "bråkig -rosa bricka" Jag fick bilden ovan. Med texten: "det är den rosa till höger du menar va?" Och nej. Han skrev inte fel. Han skulle även köpa servetter. Han visste inte vilken färg. Och köpte därför 300 servetter. 300!  Kommer ju räcka forever! Väldigt komiskt, om du frågar mig.

Idag var det som bekant vasaloppet. Jag körde det inte. Jag cyklade däremot vasaloppsspinning. Det var minsann ganska jobbigt det med. Jag kom i mål. Men lärde mig några saker. 1. Victoria Secret gör världens bästa trosor. De funkar fint att träna i. Oftast. Men ta inte spetstrosorna när du ska spinna i över 4 timmar.  Av många anledningar. (det är helt ok att tycka att det var korkat. Det gör jag med) 2. När det står att det serveras mat o dryck under passet. Ta inte föregivet att det är något du faktiskt vill stoppa i dig. Det bästa som fanns var o-ekologiska bananer.  Jag tycker ju då att man bör äta ekologiska. Sen fanns det kaffe. Godis. Kanelbullar. Säkert lyxigt.  Men under ett spinningpass? 3. Använd inte dina supergamla spinningskor. De som egentligen kasserades för tre år sedan. På slutet kände jag inte mina stortår. För att istället känna dem väldigt väldigt mycket när blod kom tillbaka i dem. (det är helt ok att tycka

Jag vet. Ibland snöar jag in. Och nu blev det så.  Att jag bakade en gång till. På samma dag. Denna gången helt utan en tillstymmelse till fiber. Så kan det bli. När jag bakar vägrar jag använda margarin och blockchoklad. Det finns smör. Och finchoklad. Så det är det som används. Ska det vara så ska det vara ordentligt så att säga. American cookies. Here we go 200 gram mjuk smör 1.5 dl socker 1.5 dl brun farin 1 msk vaniljsocker 1 st ekologiskt ägg Blanda med Mr Kitchen Aid (ja annat kan tänkas gå lika bra) till en jämn smet. 0.5 msk salt 0.5 msk bakpulver 4.5 dl mjöl 300 g vit "chokladpellets" (se bild) Blanda till en jämn smet Hur jämnt det nu blir med pellets i. Rulla till små bollar.  lägg på plåt med bra mellanrum Grädda 8-10 min i 180 grader. De ska vara ljusa med lite färg i kanterna  (är de inne för länge blir de inte sega och då helt värdelösa) allt är min frisörs fel. Hon bjöd på dem. Och berättade att d

Igår låg jag i blöt i en badtunna tillsammans med tio härliga tjejer. Varvade med bastu och bad i havet för att att inte bli totala russin. Ändå satte jag en deg när jag kom hem.  Och kände jag mig väldigt duktig. Degen jäste över natten och imorse blev det goda varma bullar. Om halvportionerna uppskattade tilltaget? Nej. "uuuuääääää. Jag vill INTE ha! Det är ÄCKLIGT" beslutet tog innan man ens lagt en blick på dem. Tacksamt Men de var goda. Och sjukt lätta att göra. Gört! 0.5 paket jäst 10 dl kallt vatten 10 dl rågsikt 10-14 dl vetemjöl special 3 tsk salt 2 msk finfin ekologisk olivolja 2 msk honung Rör ut jästen i vattnet. Ös i rågsikt, salt, olja, honung och mjöl.  Rör tills allt är blandat. Täck skålen med en kökshandduk och ställ i kylskåp över natten. På morgonen sätt ugnen på 225 grader. Stjälp upp degen på välmjölat bord. Arbeta INTE degen. Dela i lagom många delar.  Jag fick 22 frallor Grädda mitt i ugnen