Det där med att ha en tomten-är-far-till-alla-barnen-familj

I helgen har vi haft syskonträff.

Vi är en såndär tomten-är-far-till-alla-barnen-familj.

Ja med två tomtar dock. 

Poäng är väl mer att vi är en ganska brokig familj. 

Med ganska många personligheter.

Med en gemensam nämnare.

Vi är sams. 

Och har alltid varit.

Vilket vi kan tacka våra föräldrar för tror jag.

Och att vi är ganska kloka vi med.

På bilden är de iaf. 

Alla syskonen.

Där ingen har samma efternamn som någon annan.

Det är lite komiskt.

Jag vet att det är lite tjatigt.

Men vi var på Österlen. Närmare bestämt här.

och Österlen är så förbannat vackert.

Särskilt på hösten. Om du frågar mig.

Därför blev det några bilder. 

Trots att det snart är uttjatat i denna blogg.

Förutom att gå och tråna längs med stranden målade vi.

Eller ja. Vi gjorde en stereotypisk uppdelning. 

Kvinnorna målade akvarell. Männen sköt med skjutvapen.

Japp.

Så pratar vi inte mer om det. 

För att kompensera denna stereotypis uppdelning lagade männen sedan tre rätters.

Rättvist liksom.

Så kan vi vända på hela konceptet nästa gång.

Maten var. Gudomlig.

Bäst var de rökta räkorna och den hemlagade bearnaisesåsen.

Jag älskar bea. 

Kort och gott.

Jag fick skratta. Jag fick kramas.

Jag fick gilla min familj lite alldeles extra mycket.

För att det är så enkelt.

Tänk om alla familjer var likadana.