Fortsätt till huvudinnehåll

Underbara våren

Jag tror att den fantastiska våren kanske äntligen är här.
Det har poppat upp en massa blommor i trädgården.
och snart, snart, snart orkar även tulpanerna blomma. 
Det är ju alldeles underbart!!


Äntligen kan man börja hänga ut tvätten. 
Utetorkad tvätt doftar ljuvligt!
Jag är fortfarande alldeles kär i min torkställning som mannen byggde. 
Att den kunde bli så bra. Trots att jag bara viftade med armarna om hur det skulle se ut.
Nu finns det dock en ritning som jag gjort. 
För någon ville ha den. 
Tyvärr har jag helt glömt bort vem det var...



Lilla O vill att redskapsboden ska bli lekstuga. 
Projektet har därför påbörjats. 
Än har vi bara kommit till täckskivor, spackel och färg.
Sen väntar lull-lullet. 
Och där behöver jag lite tips!
Kanske någon av er sitter inne på några bra inredningstips för lekstugor?
Några bra länkar kanske? 
Tell me!


Etiketter:

Kommentarer

  1. TIDSOPTIMISTEN27 april 2013 kl. 10:40

    Tänkte också ge mig ut och kika om det blommar nåt hos mig, men det är säkert för tidigt här ;) Väldigt smart OCH snygg torkvinda mannen fixade ;)

    Kram Ullis

    SvaraRadera
  2. Anna27 april 2013 kl. 15:29

    Underbart! Sällan har väl våren varit så efterlängtad som just i år!

    Kramen från Gotland!

    SvaraRadera
  3. Queen of Kammebornia29 april 2013 kl. 20:01

    Vilken fantastiskt fin tvättställning!

    SvaraRadera
  4. Ingela25 juli 2013 kl. 23:30

    Vilken fin tvättställning! Det är ju ett tag sedan men: Du Tess jag har precis inrett vår lekstuga till barnbarnet. Kolla gärna in den om du vill

    du hittar den på adress:

    http://hallplats-ahus.blogspot.se/2013/07/lekforberedelser.html

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Bästa dagistipset!

Lilla O fick nappar med namn redan för ett år sedan när han började på dagis. Världens smartaste!! Det är nog med baciller på dagis ändå, har de namn på napparna minskar iaf risken att de har varandras nappar. Inte lätt för pedagogerna att hålla koll på vilken napp som är vems annars. Nu ska ju inte Lilla S börja dagis riktigt än, men det kändes lika bra att använda napp med namn nu med. Beställde ett gäng från sundanappar.se som hade snabb leverans! (jag har ju en tendens att beställa saker typ dagen efter jag behöver det. ) Och det visade sig vara lika bra det. För Lilla S är en mästare på att spotta ut nappen, ganska långt till och med. Så i högtalarna på Maxi hördes häromdagen: Upphitttat: Sixtens napp! Sedär, tur den var märkt. Annars hade vi nog kunnat köpa högvis med nappar till den ungen. Han såg ganska nöjd ut när den återfanns iaf. :) Lilla S gillar att sova med händerna över ögonen på dagen, och idag lyckades jag fånga honom på bild när han gör det. Så ...
10 kommentarer
Läs mer

Krama någon lite extra

Alla hjärtans dag. Ja men varför inte? Visst man kan fira alla dagar om året. Men det är väl knappast någon som mår dåligt av en dag då kärlek är i fokus lite extra? Det behöver inte betyda dyra presenter. Men det behöver betyda lite omtanke. På dagis bjöd barnen på egenbakade hjärtkringlor! (blir man inte sjuk nu, blir man aldrig det)  Så gulligt att jag nästan dog sötdöden.  Jag och Lilla O diskuterade vad alla hjärtans dag var. Jag: Det är alla hjärtans dag idag.  Lilla o: va ä dä? Jag: En dag då man ska krama alla man tycker om lite extra. Vem tycker du om som du vill krama? Lilla O: Mass! (=Max. Dagiskompisen) Jag: Någon mer? Lilla O: Märta! (annan dagiskompis) o Anette! (=dagisfröken) Jag: Ingen annan som du tycker om? Lilla O: JO! Mormor! O Farmor! O Göjan (=göran, farmors särbo)!  Jag: Ngn mer kanske? Lilla O: O Mosse (=Moster) O Moffa (=morfar) O Fasse Malin (=faster Malin)  Jag, avbryter uppräkningen: Men kanske någon...
5 kommentarer
Läs mer

Det där med att våga berätta

Så var det då dags för lite allvar. Dags att berätta. Och att sluta skämmas. För saker som har varit. De har just varit. För ett antal år sedan var mitt liv aningens annorlunda. Så klart. Jag pluggade till elektroingenjör på högskolan. Jag var sambo. Jag hade massor med vänner. och jag hade ganska roligt. Minsann. Men. Jag mådde skit. Och det fanns inte en anledning till varför jag gjorde det. Det fanns kanske 100. Större och mindre. Allvarliga och fjantiga. Men skit det mådde jag. Och jag la all min fokus på mat. Eller snarare att inte äta.  Och att inte äta gjorde jag bra. Nu vill man gärna kategorisera in detta i något sjukdomsfack. Vilket jag själv har lite svårt att göra. Men vi kan sammanfatta det i ätstörning. Det räcker bra där liksom. Då vill folk. Av någon anledning alltid veta vad man vägde. För tydligen är det så man bedömer om någon har en ätstörning. Jag vägde 46 kg som minst. Jag trodde det var 52 men efter att idag letat ig...
9 kommentarer
Läs mer