Fortsätt till huvudinnehåll

Husets hjärta

Vårt kök. Det är typ där vi hänger. Alltid. 
Vi valde ett lantligt Ikea-kök. Inget fancy pancy här. 
Båda disk-hoarna är i vit keramik. Jag tycker det ger en extra lantlig känsla.
Och ger extra spänning i tillvaron när man ska handdiska saker eftersom det lätt genererar lite kras..
Det vita skåpet på väggen är ett halv biblioteksskåp som vi fixat till och nu förvarar glas i.
Den vita stolen på bilden fanns i huset. Har bara klätts om.



Vi har valt att inte ha några överskåp. Dels klarar vi oss iaf, men framför allt så tycker jag att det ger mer rymd i rummet. Istället valde vi ha en kaklad vägg från bänkskiva till tak. Det tog ett tag innan vi hittade kakel med rätt röd nyans kan jag säga. 
Baksidan på köksön där det sitter tråkiga täckskivor valde vi att tapetsera. 
För även om det var ett lantligt kök som eftersträvades ville vi inte ha det helt vitt. 
Dessutom är det ett utmärkt sätt att lätt få till en förändring av köket.


Kvar i köket finns vedspisen. Som faktiskt fungerar. Mysig känsla att bara titta på den.
Och är det strömavbrott. Då kan vi faktiskt laga mat. Om vi verkligen vill.


Detaljbilder från köket får ni en annan dag. När batteriet är laddat. Suck.

Det finns en riktigt negativ sak med köket. Det verkar inte följa med någon kock.
Tycker det är lite dåligt faktiskt. 



Kommentarer

  1. Wow vilket jättefint kök!!! Vackert lantligt men samtidigt personligt, mysigt och ombonat! Kul ide med det gamla skåpet på väggen. Tack för fin inspo!

    Jättemysigt fik i inlägget nedan också, sååå fina tapeter!!

    Stöööörsta kraaaaamen aka

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack söta du! Ja vi är väldigt nöjda, och tycker verkligen att det blev personligt.
      Och det är ju rött. Bara det liksom.
      Kram :)

      Radera
  2. Läckert kök.
    Jo då visst är det jag som driver Stilistla också =) Du är så välkommen in till min nya blogg.
    // Tess.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Dagens tvååring

Idag har båda barnen varit hemma med sin mamma. Då händer det spännande saker. Inte pga mamman för hennes fantasi är long gone. Men uppenbarligen behövs den inte heller. I hallen möttes jag av detta. Toadörren är låst. Och uppebarligen är jag på utsidan. På insidan en tvååring som inte planerade att borsta tänderna. (utan snarare mäta hur mycket toapapper det ryms på en rulle visade det sig sen. Smart drag att låsa dörren för att hinna göra hyssen..) Skulle lägga den sovande Lilla S i förmiddags. Men sängen var upptagen. På frågan "hur sjutton kom du dit??" var svaret: Hämma pallen (=hämtade badrumspallen) kättrade (=klättrade) och oppade (=hoppade) Lilla O hämtade alltså badrumspallen. Klättrade upp på vår säng. Och Hoppade till Lilla S spjälsäng. HOPPADE. Ja alla vet ju att spjälsängar är som gjorda för att den ska komma 15 kg flygande och landa i den. Förvisso tur att han landade i men en jädra tur den höll. Var skulle Lilla S annars sova?  Och varför åker vi en

Dags att satsa!

Vilken dag tror ni leveransen blir? Som bakgrundsfakta kan vi ge att mvc satt 3 september som bf, att viktuppskattningen den 21 juli gav 2780 g (redan...), att jag gått upp 9.5 kg hittills..osv. Vilket datum tror du på? en flaska skumpa utlovas till den som gissar närmst! Sent from my wireless BlackBerry handheld

Det går bra nu...

Idag skulle O inte till dagis. "näÄä me dagis" (=nej jag ska inte gå till dagis).  Jag: nähä, då får mamma och S gå själva. (O tittar på mamma som om hon var helt galen. Vilket man kan förstå...vet inte helt hur jag tänkte i det uttalandet) Som tur var ändrade O sig och ville gå.  Men ville INTE ta på sig överdragsbyxorna. Bara stövlarna. Och självklart själv. Och självklart på fel fot (varför gör de alltid det?) Efter lite tjat så var jacka på, mössa på, och stövlarna. Vi kom överens om att byxorna fick åka i vagnen  och vantarna med. Klockan är nu 8.55 och vi har 1 km till dagis... När jag tar fram vagnen inser jag att pappan igår hade med ett paket blöjor och regnbyxor till dagis, och *surprise* även det med sig hem. Alltså fick inte riktigt allt plats i vagnen. Men vad gjorde det. O skulle INTE åka vagn. Han skulle gå. SJÄLV. Viktigt. 950 meter senare i duggregn gick han med på att åka vagn.  Barnet kom iaf i tid till fruktstunden. Och mamman dog sötdöden