Om man ska vara på jobbet kl 14. Hur är det då möjligt att det kan köra ihop sig och man blir sen? Även om man har två barn med? Hur är det möjligt? Givetvis var det fullständigt kaos innan, från tolv när det skulle serveras lunch till två halvportioner och en mamma. Alla precis lika sockerlåga.
Sen var det, det där med blöjor, kläder och järnvilja. Och den där jädra Pippi som flyttat hem från dagis över helgen. Som ska med. Överallt. Hundarna fick vi ringa in farmor till, för det gick bara inte att hinna med en promenad med dem. Innan kl 14 som sagt. Hur planerar jag egentligen??
Tro det eller ej. De skötte sig på jobbet. Lilla O skulle "äta emla" och var supernöjd över detta hela tiden. Ja Pippi skulle också äta emla. Så klart.
Sockerchocken avtog lagom till när vi åter satt i bilen. Herregud. Ljudvolymen slog någon form av nya rekord. Huvudet ekar fortfarande av "va fääär ä dä?" (=vilken färg är det) vilket är favoritfrågan nu. Den levereras tusen gånger om dagen. Svaret måste komma direkt. Vad svaret är spelar visst mindre roll för ingen lyssnar iaf.
Men jädrar vad jag kommer att sakna det där ekot. Den där busiga blicken. "mamma sunga huset" (=mamma sjunga i ett hus i skogens slut...)
Men jag kanske inte saknar blöjorna. Eller kaoset.
Men det andra. Jösses.
Hur ska det gå?
För jag. Jag åker till Österrike jag. imorgon. Inte-så-himla-synd-om-mig-jag-vet
Sen var det, det där med blöjor, kläder och järnvilja. Och den där jädra Pippi som flyttat hem från dagis över helgen. Som ska med. Överallt. Hundarna fick vi ringa in farmor till, för det gick bara inte att hinna med en promenad med dem. Innan kl 14 som sagt. Hur planerar jag egentligen??
Tro det eller ej. De skötte sig på jobbet. Lilla O skulle "äta emla" och var supernöjd över detta hela tiden. Ja Pippi skulle också äta emla. Så klart.
Sockerchocken avtog lagom till när vi åter satt i bilen. Herregud. Ljudvolymen slog någon form av nya rekord. Huvudet ekar fortfarande av "va fääär ä dä?" (=vilken färg är det) vilket är favoritfrågan nu. Den levereras tusen gånger om dagen. Svaret måste komma direkt. Vad svaret är spelar visst mindre roll för ingen lyssnar iaf.
Men jädrar vad jag kommer att sakna det där ekot. Den där busiga blicken. "mamma sunga huset" (=mamma sjunga i ett hus i skogens slut...)
Men jag kanske inte saknar blöjorna. Eller kaoset.
Men det andra. Jösses.
Hur ska det gå?
För jag. Jag åker till Österrike jag. imorgon. Inte-så-himla-synd-om-mig-jag-vet
Jag tycker att fast man planerar så blir man ändå sen. "Kom nu!" "Inte nu mamma, ska bara.." Medan man klär barnen står man själv i linne, o ja ibland med öppen dörr. När äntligen barnen har kläder på sig, drar man snabbt på sina egna, nej inga tröjor med knappar och kastar sig ut genom dörren samtidigt som man knäpper jacka, tar på mössa/vantar och låser dörren!
SvaraRaderaVissa saker kommer man att sakna. Var morgon/kväll när jag borstar tänderna kommer lilleman och sätter sig på fotpallen i badrummet och borstar sina (3 tänder) och då ska jag sitta på toalettstolen och borsta mina. Får se hur länge detta varar. Tror i alla fall tills han är 15 år ;-)
Trevlig resa! Kram Lotta
självklart kommer han att vilja göra det tills han blir femton! Allt annat verkar orimligt tycker jag :)
RaderaDet där med planering och barn. Det går liksom inte ihop i samma mening.
Kram på dig!
Österrike! Vad kul, hoppas du får en trevlig resa! :) kram
SvaraRaderaTack söta du! Har haft det underbart och bara tankat in energi! Kram
Radera