Fortsätt till huvudinnehåll

Rea-fynd

Generellt sätt hatar jag rea. Inte för att det är billigare än vanligt då så klart utan för att det är en sabla massa folk och bara brukar finnas skit i affärerna. Typ grejor de inte lyckats sälja för fyra år sedan som de nu plockat fram ur förråden. Jag var därför skeptisk till stadsbesöket igår, särskilt med både man och barn i släptåg. Alla är ungefär lika imponerade av affärer.
Men tro det eller ej, några fynd gjordes. Av tre plagg var minsann två på rea. Inte dåligt!


Ovan fynd gjordes på Da Capo i Karlskrona. Egentligen spanade jag efter Honky Dory-kläder men jag hittade inget i rätt storlek på rean. Däremot fanns det finfina plagg i vårens kollektion så det får nog bli en tur inom sen. Fynden blev en lösmaskstickad rosa tröja från Boomerang och en klassisk jeanskjol från Gant. Satt som en smäck! Mycket nöjd.

Stjärntröjan påminde om en som Honky Dory hade tidigare men som tagit slut långt innan någon ens hann tänka ordet rea. Typiskt. Så det fick bli en sånhär istället. På Sisters. Till ordinarie pris. Dock garanterat mycket billigare än vad Honky Dory hade varit ens på rea. Och mjuk som tusan! (Och brun! Inte svart. Brun! Svartförbudet på nyköp hänger kvar som ni förstår)



Lilla O gjorde det som antagligen både hans pappa och lille S ville göra. Lade sig ner på golvet i skoaffären, skrikandes "Jag soooooovvva häääää" Då var det dags att lämna stan och åka till maxi...för mutningen med russin hade redan skett för länge sen...
Maxi uppskattades givetvis och hela familjen skrattade sig igenom besöket. Typ.


Etiketter:

Kommentarer

  1. Anonym29 december 2012 kl. 19:14

    Snygga kläder! Intog stan idag med man och två barnvagnar. Barnen somnade så jag kunde shoppa lugnt medan vagnar och barn fick stå utanför affärerna ;-)
    Kram Lotta (vi får väl försöka hitta nytt datum sen)

    SvaraRadera
  2. Tess30 december 2012 kl. 19:19

    lyckos! Mitt största vägrar oftast sova. Väldigt samarbetsvilligt..
    Och ja, ett nytt datum är dags att hitta!

    Kram

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Bästa dagistipset!

Lilla O fick nappar med namn redan för ett år sedan när han började på dagis. Världens smartaste!! Det är nog med baciller på dagis ändå, har de namn på napparna minskar iaf risken att de har varandras nappar. Inte lätt för pedagogerna att hålla koll på vilken napp som är vems annars. Nu ska ju inte Lilla S börja dagis riktigt än, men det kändes lika bra att använda napp med namn nu med. Beställde ett gäng från sundanappar.se som hade snabb leverans! (jag har ju en tendens att beställa saker typ dagen efter jag behöver det. ) Och det visade sig vara lika bra det. För Lilla S är en mästare på att spotta ut nappen, ganska långt till och med. Så i högtalarna på Maxi hördes häromdagen: Upphitttat: Sixtens napp! Sedär, tur den var märkt. Annars hade vi nog kunnat köpa högvis med nappar till den ungen. Han såg ganska nöjd ut när den återfanns iaf. :) Lilla S gillar att sova med händerna över ögonen på dagen, och idag lyckades jag fånga honom på bild när han gör det. Så ...
10 kommentarer
Läs mer

Krama någon lite extra

Alla hjärtans dag. Ja men varför inte? Visst man kan fira alla dagar om året. Men det är väl knappast någon som mår dåligt av en dag då kärlek är i fokus lite extra? Det behöver inte betyda dyra presenter. Men det behöver betyda lite omtanke. På dagis bjöd barnen på egenbakade hjärtkringlor! (blir man inte sjuk nu, blir man aldrig det)  Så gulligt att jag nästan dog sötdöden.  Jag och Lilla O diskuterade vad alla hjärtans dag var. Jag: Det är alla hjärtans dag idag.  Lilla o: va ä dä? Jag: En dag då man ska krama alla man tycker om lite extra. Vem tycker du om som du vill krama? Lilla O: Mass! (=Max. Dagiskompisen) Jag: Någon mer? Lilla O: Märta! (annan dagiskompis) o Anette! (=dagisfröken) Jag: Ingen annan som du tycker om? Lilla O: JO! Mormor! O Farmor! O Göjan (=göran, farmors särbo)!  Jag: Ngn mer kanske? Lilla O: O Mosse (=Moster) O Moffa (=morfar) O Fasse Malin (=faster Malin)  Jag, avbryter uppräkningen: Men kanske någon...
5 kommentarer
Läs mer

Det där med att våga berätta

Så var det då dags för lite allvar. Dags att berätta. Och att sluta skämmas. För saker som har varit. De har just varit. För ett antal år sedan var mitt liv aningens annorlunda. Så klart. Jag pluggade till elektroingenjör på högskolan. Jag var sambo. Jag hade massor med vänner. och jag hade ganska roligt. Minsann. Men. Jag mådde skit. Och det fanns inte en anledning till varför jag gjorde det. Det fanns kanske 100. Större och mindre. Allvarliga och fjantiga. Men skit det mådde jag. Och jag la all min fokus på mat. Eller snarare att inte äta.  Och att inte äta gjorde jag bra. Nu vill man gärna kategorisera in detta i något sjukdomsfack. Vilket jag själv har lite svårt att göra. Men vi kan sammanfatta det i ätstörning. Det räcker bra där liksom. Då vill folk. Av någon anledning alltid veta vad man vägde. För tydligen är det så man bedömer om någon har en ätstörning. Jag vägde 46 kg som minst. Jag trodde det var 52 men efter att idag letat ig...
9 kommentarer
Läs mer